Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi måste uppvärdera kläder

För bara några decennier sedan ansågs kläder så pass värdefulla att de togs upp i bouppteckningar, skriver Anders Hülse och Karin M. Ekström.
Foto: SHUTTERSTOCK
Anders Hülse, vd Fristads.
Foto: PRESSBILD
Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås.
Foto: PRESSBILD

Med tanke på överkonsumtionens inverkan på miljön och klimatet betalar vi gemensamt ett högt pris för lågpriskläderna, inte minst under Black Friday. Avstå från att köpa kläder om du inte vet vilken miljöpåverkan som tillverkningen har haft, skriver Anders Hülse och Karin M. Ekström.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Snart är det Black Friday, startskottet för julhandeln och den tid på året då konsumtionen når sin kulmen. Omkring sju miljarder omsätts på denna enda dag, enligt Svensk Handel – en siffra som stadigt ökat för varje år sedan Black Friday för några år sedan började uppmärksammas på allvar i Sverige.

En annan stark trend under ungefär samma period är att allt fler blivit medvetna om klimatkrisen och vilka negativa effekter vår konsumtion har på miljön. Tyvärr omsätts inte den medvetenheten alltid i handling, åtminstone inte när vi ställs inför lockande reapriser. 

Ungefär åtta kilo textilier per svensk hamnar i soporna varje år. Större delen av dessa, 60 procent, är hela och oslitna, visar en studie från Naturvårdsverket. Siffrorna vittnar dels om en överkonsumtion, dels om att kläder inte värderas i proportion till sitt klimatavtryck. 

Svenskarnas konsumtion orsakar i genomsnitt nio ton klimatpåverkande utsläpp per person och år. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, som är rekommendationen från FN:s klimatpanel IPCC, måste vi ned till ett enda ton i utsläpp per person i genomsnitt globalt. Därför är det bra att regeringen nyligen har tillsatt en utredning med uppdraget att föreslå en strategi för minskad klimatpåverkan från konsumtion.

Internationellt sett står klädindustrin för runt tio procent av utsläppen av växthusgaser. Den största delen av klimatpåverkan, 74 procent, sker innan plagget säljs – i råvaruproduktion, färgning, sömnad och transporter. Största delen av konsumentens påverkan, 22 procent av det totala miljöavtrycket, kommer från resor till och från butiken. Tvättning, torkning och avfallshantering står endast för 4 procent av påverkan, enligt en banbrytande studie vid Chalmers i Göteborg.

Med tanke på överkonsumtionens inverkan på miljön och klimatet betalar vi gemensamt ett högt pris för lågpriskläderna. Det är också ett problem som vi måste lösa tillsammans. Forskare vid Högskolan i Borås förde därför samman representanter för klädhandeln, konsument- och miljöorganisationer, återvinningsindustrin, myndigheter och forskare i ett nätverk för att gemensamt hitta sätt att minska klädavfallet, bland annat genom ett ökat fokus på kvalitet och design som står sig i längden. 

En av slutsatserna från projektet var att konsumenterna måste bli mer medvetna om klädkonsumtionens miljöpåverkan för att kunna ändra sitt beteende. Hur många konsumenter är till exempel medvetna om att det går åt 7 000-29 000 liter vatten och 0,3 – 1 kilo olja för att producera 1 kilo bomull? 

En studie vid Högskolan i Borås visar också att konsumenterna måste börja värdera kläder högre. I början av 1900-talet innehöll de flesta människors garderober bara några enstaka klädesplagg, men i dag är de ofta överfulla. För bara några decennier sedan ansågs kläder så pass värdefulla att de togs upp i bouppteckningar. I dag går lassen till klädinsamlingarna fulla och även hela och rena kläder hamnar ibland i soporna.

Det bästa sättet att minska klimatpåverkan från kläder är att tillverka så lite kläder som möjligt, vilket kräver beteendeförändringar hos konsumenterna och ett ökat fokus på kvalitet från tillverkare. Här vilar ett stort ansvar på mode- och klädindustrin. Alla som säljer kläder måste höja ambitionsnivån när det gäller att minska utsläppen och arbeta för att göra upp med, inte utnyttja och stimulera, slit och släng-samhället. 

Fler i branschen behöver börja konkurrera med hög kvalitet och långsiktighet i stället för lågt pris och korta trender. Dessutom krävs ökad transparens över tillverkningens klimat- och miljöpåverkan, det vill säga att klädproducenter redovisar vilken påverkan tillverkningen haft plagg för plagg så att kunderna kan göra medvetna val.

Till dess att klädbranschen tar större ansvar vill vi uppmana alla som köper kläder, modekonsumenter såväl som inköpare av arbetskläder, att låta andra faktorer än priset väga tyngst. Avstå från att köpa kläder där det inte finns tillfredsställande svar på hur länge plagget förväntas hålla, hur enkelt det är att laga och vilken miljöpåverkan som tillverkningen har haft.

Och allra viktigast: Köp ingenting som du inte tänker använda länge. Särskilt inte när Black Friday lockar med röda prislappar.


Anders Hülse

Vd Fristads


Karin M. Ekström

Professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås