Heikki Klaavuniemi (SD), regionråd i opposition i VGR. Foto: PRESSBILDHeikki Klaavuniemi (SD), regionråd i opposition i VGR. Foto: PRESSBILD
Heikki Klaavuniemi (SD), regionråd i opposition i VGR. Foto: PRESSBILD
Håkan Lösnitz (SD), ordinarie ledamot i regionfullmäktige i VGR. Foto: Wahlström Image & Design ABHåkan Lösnitz (SD), ordinarie ledamot i regionfullmäktige i VGR. Foto: Wahlström Image & Design AB
Håkan Lösnitz (SD), ordinarie ledamot i regionfullmäktige i VGR. Foto: Wahlström Image & Design AB

VGR måste förbättra sitt arbete mot diabetesfötter

Publicerad

Västra Götalandsregionen måste göra allt för att kunna erbjuda den bästa sjukvården till våra invånare, samtidigt som vi politiker skall säkerställa att skattemedlen används på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, skriver sverigedemokraterna Heikki Klaavuniemi och Håkan Lösnitz.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Beräkningar visar att det finns cirka 400 000 personer med diabetes i Sverige och det är en sjukdom som växer i allt snabbare takt på grund av vår moderna livsstil. Detta innebär att det, statistiskt sett, finns cirka 70 000 personer i vår region med denna diagnos.

 

Forskning visar samtidigt att ungefär hälften av dessa har någon form av fotproblematik och att cirka 10 procent av dem har fotsår eller löper risk att behöva amputation. Minst 85 procent av de diabetesrelaterade amputationerna föregås av ett fotsår och fyra av fem av dessa föregås i sin tur av yttre våld, vanligen skodon-relaterat. Behandling av ett fotsår kan kosta i storleksordningen 100 000 kronor.

 

Detta leder till frågeställningen om hur det står till med vår diabetesvård inom Västra Götalandsregionen och då speciellt när det gäller fotsår och fotamputationer. För att undvika dessa två mycket svåra och kostsamma konsekvenser av diabetes krävs ett systematiserat arbete både när det gäller förebyggande insatser och kontinuerlig uppföljning av så kallade diabetsfötter.

 

I flera vetenskapliga studier och konsensusrapporter har angivits att en minskning av diabetesrelaterade amputationer i de nedre extremiteterna med mellan 40-80 procent kan uppnås genom ett system med tät samverkan mellan primärvård/hemsjukvård och specialistvård i form av ett multidisciplinärt förhållningssätt. Detta innefattar: 

Regelbundna inspektioner av fötter och skor i samband med återbesök

Tillgång till preventiv fotvård för högriskfötter

Multifaktoriell och multidisciplinär behandling vid etablerade skador

Tidig diagnos av perifer kärlsjukdom och invasiv angiologisk intervention

Tidig och aggressiv behandling av misstänkt fotinfektion

Kontinuerlig uppföljning av patienter med tidigare fotskador.

Behandlingen sköts i samarbete mellan primärvård/hemsjukvård och ett multidisciplinärt fotteam.

 

Under en interpellationsdebatt på senaste regionfullmäktigemötet ställde undertecknad, Håkan Lösnitz (SD), en fråga till Hälso- och Sjukvårdsstyrelsens ordförande Jonas Andersson (L): "Vad gör styrelsen för att minska antalet fotamputationer i regionen?"

 

Debatten ledde fram till att det finns konsensus om att detta är ett är ett område inom vilket Västra Götalandsregionen måste lägga ett större fokus. Nationell statistik klargör att vi i vår region ligger långt över rikssnittet när det gäller fotsår och fotamputationer, vilket orsakar både onödigt lidande och betydande kostnader som kan undvikas.

 

Det finns beräkningar som redovisar att om regionen skulle nå rikssnittet, skulle detta innebära en besparing på cirka 375 miljoner kronor. Pengar som då skulle kunna läggas på annan prioriterad vård som exempelvis protonstrålbehandling av cancer.

 

Vi behöver inte gå längre bort än till Värmlands landsting för att hitta ett bra exempel på en medveten, riktad satsning som har gett goda resultat. Under de senaste 14 åren har landstinget i Värmland gått från att ligga långt under rikssnittet till att bli nästan bäst i klassen genom att målmedvetet ha systematiserat det förebyggande arbetet och satsat på uppföljning av patienterna.

 

Värmlands landsting har infört en ny kategori av vårdcentraler som kallas ”certifierade diabetesmottagningar” och för att en mottagning skall kunna kategoriseras som en sådan måste en lång rad krav uppfyllas. Detta i kombination med en centraliserad diabetessårsmottagning och ett gemensamt nätverk för alla fotterapeuter gör att de har lyckats vända en negativ utveckling.

 

Västra Götalandsregionen måste ta tag i problemet med att eftersatt förebyggande vård under lång tid har lett till att alltför många fotamputationer. Sverigedemokraterna anser därför att Västra Götalandsregionen snarast måste se över vårt arbete med diabetesfötter genom att införa den så kallade Värmlandsmodellen.

 

Heikki Klaavuniemi (SD) 

Regionråd i opposition i VGR

 

Håkan Lösnitz (SD)

Ledamot regionfullmäktige, ledamot HSN Göteborg

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag