För 50 år sedan tog svenska Hasselbladkameror bilder på astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin som gav mänskligheten nya perspektiv på universum, på oss själva och på vår jord.
Sedan dess har Västsverige blivit ett nav i svensk utveckling av teknik för och kunskap om rymden. Detta firas nu under Rymdveckan som pågår i Västsverige den 14-22 september.
Tekniken för rymden kommer allt närmare oss och det har startat en ny rymdålder med nya möjligheter och utmaningar.
Satelliter i omloppsbana är nu bland våra viktigaste redskap för att kommunicera, förstå hur jorden fungerar, övervaka klimatförändringar, förstå väderfenomen över kort och lång sikt och hantera naturkatastrofer.
Navigeringstjänster blir allt viktigare. Det gäller för teknikföretagen, men också för den som vill hitta rätt till en butik eller hem till en kompis på andra sidan Götaälven. Mobilappar utnyttjar satelliter i omloppsbana kring jorden i system som amerikanska GPS och Galileo, som drivs av Europas rymdorgan ESA.
Sedan 70 år tillbaka har Onsala rymdobservatorium och Chalmers drivit fram kunskaper inom radioteknik och astronomi som har fått internationell uppmärksamhet. I dag bidrar de såväl till bilder av svarta hål som med precision i navigeringstjänsterna, men de har också spridit sig via studenter och samarbetspartners in i regionens näringsliv.
I dag kan tusentals personer stoltsera med att de jobbar med rymdindustrin i Västsverige. Radioteknik och spetskunskap om datorer i rymden har spridit sig från Chalmers till Ericsson, till Saab Space (i dag RUAG Space) och till ett pärlband av spännande unga företag, varav många ingår i sammanslutningen Microwave Road.
Nya teknologier som additiv tillverkning förbättras på Chalmers och används redan för att bygga och utveckla komponenter och system för rymdtillämpningar. I Trollhättan utvecklas raketteknik till bland annat Europas berömda Ariane-raketer hos GKN Aerospace.
I dag är små, smartare satelliter allt mer populära bland världens rymdaktörer, och här har Sverige länge varit ett föregångsland. Klimatsatelliten Odin, med sina drygt 18 år i rymden, är paradexemplet. Nästa år sänds uppföljaren MATS upp, ett samarbete mellan Stockholms universitet, Chalmers och flera svenska företag.
Störtfloden av data från dagens satelliter används i dag på kreativa sätt av bland annat nya, unga företag. Företagsinkubatorn ESA BIC Sweden, som finns sedan 2015 på Innovatum Startup i Trollhättan, i Uppsala och i Luleå, spelar en viktig roll för att få rymdteknik och satellitmätningar att komma till nytta till exempel inom jordbruk och skogsnäring.
Rymden är inte längre bara ovanför oss. Den finns överallt i vårt samhälle och våra tekniska system. För ett starkt, modernt och tryggt samhälle behöver vi också en stark rymdverksamhet som består av forskning, industri och utbildning i sin bredaste form.
• Grundforskningen behövs för att säkra att framtidens rymdteknik kan utvecklas. Genom att satsa på nyfikenheten om universum skapar vi nya möjligheter för framtidens tekniksprång.
Industrin behövs för att bygga upp och säkra vår tekniska infrastruktur: GPS, satellitbilder och rymdradar som i framtiden kompletteras av sådant vi bara kan drömma om i dag.
• Utbildning behövs så att medborgare i alla åldrar kan få lära sig om rymden och rymdteknik. I Västsverige finns ett starkt engagemang för detta, och den 19 september tar Chalmers första spadtaget för ett nytt besökscentrum i Onsala.
”En satsning på rymden är ytterst en satsning på jorden”. Så står det i regeringens rymdstrategi från 2018. Nu gäller det för oss alla att omsätta strategin, inom forskningen, inom industrin och i skolorna.
För regeringen finns nu flera chanser att göra skillnad. Nu i höstens budget, men också på Europanivå vid ESA:s ministermöte i november, och i forskningspropositionen 2020.
Rymden är ett gemensamt ansvar och kräver långsiktig investering.
Elvire De Beck, forskarassistent i Astronomi, Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljövetenskap; Samordnare för Chalmers satsning för rymd
Susanne Aalto, professor i Astronomi, Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljövetenskap
Patrick Eriksson, professor i Mikrovågs- och optisk fjärranalys, Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljövetenskap
Jan Stake, professor och avdelningschef i terahertz- och millimetervågsteknik, Institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap
Kirsten Knudsen, biträdande professor i Extragalaktisk Astronomi, Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljövetenskap; Proprefekt och viceprefekt för nyttiggörande
John Conway, föreståndare vid Onsala rymdobservatorium, Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljövetenskap
Eva Wirström, avdelningschef Onsala rymdobservatorium, Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljövetenskap
Donal Murtagh, professor och avdelningschef i Mikrovågs- och optisk fjärranalys, Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljövetenskap
Jan Petter Hansen, prefekt på Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljövetenskap
Jan Grahn, föreståndare vid GigaHertz Centrum
Lars Nyborg, professor i ytteknik, Institutionen för industri- och materialvetenskap; Ledare för Chalmers styrkeområde Produktion
Eduard Hryha, biträdande professor, Institutionen för Industri- och materialvetenskap, Föreståndare för CAM2: ett kompetenscentrum för additiv tillverkning i metall
Björn Johansson, biträdande Professor, Produktionssystem, Institutionen för industri- och materialvetenskap
Gunnar Nyman, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet