Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Västsvenska näringslivet behöver fler utrikes födda

Johan Trouvé, Vd vid Västsvenska handelskammaren.Foto: Västsvenska Handelskammaren
Amad Raja, ansvarig arbetsmarknadsintegration, Västsvenska handelskammaren.Foto: PRESSBILD

Eftersom språket betraktas som den största utmaningen när det kommer till rekrytering behöver vi främst göra mer inom det området, skriver Västsvenska Handelskammarens Johan Trouvé och Amad Raja.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Utanförskapet i samhället ökar och dess konsekvenser går inte längre att undgå. Till följd av pandemin har situationen på arbetsmarknaden förvärrats ytterligare, särskilt hårt drabbas utrikes födda.  

Varsel- och uppsägningsstatistik visar på att det är branscher med just en hög andel utrikes födda och personer med lägre utbildning som påverkats. Situationen gör det desto viktigare att få in snabba reformer på arbetsmarknaden. Som läget är nu behövs åtskilliga insatser och de behövs omgående. 

Innan covid-19 låg arbetslösheten bland inrikes födda på 4,4 procent, medan arbetslösheten för utrikes födda låg på 15,1 procent. Att den totala arbetslösheten nu ökat 3,6 procentenheter innebär så klart att läget förvärrats. Allra svårast har gruppen som är flyktinginvandrare; där visar statistik att det tar sex år för hälften att få ett jobb i Sverige, trots att de har eftergymnasial utbildning.

Samtidigt som många företag är hårt pressade under corona finns det också flera som nyanställer. Därför är det extra viktigt att vi arbetar med inkludering på arbetsmarknaden för att inte samhället ska polariseras och segregeras ytterligare. Det är tydligt att företagen vill anställa utrikes födda men det finns hinder vi behöver komma tillrätta med. Många kloka initiativ är redan i rörelse, men mer måste göras.  

Västsvenska Handelskammaren är övertygat om att det finns en potential att få fler utrikes födda till näringslivet. Därför skickade vi också ut en enkät som besvarades av närmare 400 västsvenska företag med syfte att undersöka deras attityder och – framför allt – vilka hinder företagen stöter på när det kommer till att rekrytera denna målgrupp.  

Vår enkät visar tre tydliga resultat:

Över 50 procent av de svarande företagen uppger att språket är det största hindret för att anställa i målgruppen utrikes födda.

Cirka 20 procent uppger att de resurser som behövs för att tillhandahålla handledare inte matchar befintliga bidrag.

Endast 17 procent av de svarande uppger att de har en strategi för att anställa personer ur målgruppen utrikes födda. Främsta anledningen för företagen att ha en strategi uppges vara att tillgodose ett rekryteringsbehov, samt att berika företaget med mångfald.

Eftersom språket betraktas som den största utmaningen när det kommer till rekrytering behöver vi främst göra mer inom det området. För en tid sedan fastslog Skolinspektionen att SFI är i stort behov av effektivisering och utveckling. Det är hög tid att så sker. Utöver en effektivisering av undervisning bör resurser läggas på behöriga lärare, yrkesinriktning samt ett erbjudande med högre stödnivå för de som visar på ambition och klarar SFI-studier snabbt.

Samtidigt bör incitamenten att anställa någon av dem som står långt från arbetsmarknaden stärkas tillsammans med informationen om de ekonomiska stöd som finns i dag. Näringslivet behöver också bli bättre, våga mer och tänka nytt för att bättre nå gruppen utrikes födda. Här har Handelskammaren, tillsammans med Västra Götalandsregionen, tagit fram initiativet ”Yrkestrainee” som är en arbetsplatsförlagd utbildning kombinerad med anställning. Den skräddarsys efter arbetsgivarens specifika behov och skapar incitament för personer, inte minst utrikesfödda, att söka sig till bristyrken. Ett annat exempel på samverkan mellan näringslivet och det offentliga är nätverket för arbetsintegration som består av Volvo Cars, Arbvux, CSR Västsverige, Business Region Göteborg och Handelskammaren. Nätverket arbetar med syfte att minsta klyftorna på arbetsmarknaden för de mest utsatta grupperna i staden. Goda exempel på inkluderande arbetssätt delas mellan aktörerna för att få fler i arbete.  

Att utanförskapet ökar med allt som det medför är oroväckande. Vi behöver fortsätta att belysa vikten av att arbeta med inkludering. Det finns nämligen inga bättre förebyggande åtgärder mot utanförskap än god utbildning och arbete. När föräldrar har ett jobb att gå till minskar även sannolikheten att barnen hamnar i kriminalitet eller ohälsa.  

Det är viktigare än någonsin att vi alla tar ansvar för utvecklingen i vår region och tillsammans arbetar för att gynna integration och mångfald.  

 

Johan Trouvé

Vd vid Västsvenska handelskammaren 

 

Amad Raja

Ansvarig arbetsmarknadsintegration, Västsvenska handelskammaren