Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Västlänken måste ses i sitt sammanhang

Bengt Rydhed, ställföreträdande regionchef vid Trafikverket. Foto: Pressbild

Från 2005 till 2013 ökade antalet persontåg till och från Göteborg med 50 procent. På de tider när flest behöver ta sig till arbete eller utbildning får det inte plats fler tåg på centralstationen. Att den situationen skulle uppstå är känt sedan decennier, skriver Trafikverkets ställföreträdande chef Bengt Rydhed i en replik till Stoppa Västlänken Nu:s samordnare Mats Lövgren.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Västlänken behövs för att järnvägssystemet överhuvud taget ska kunna utvecklas. Trafikverket bygger ut kapaciteten på Västra stambanan och planerar för dubbelspår mellan Göteborg och Borås. Men idag finns inte plats för fler tåg på Göteborgs central. Den nya järnvägstunneln bidrar till: 

 

• Att möjligheterna att pendla ökar. Fler orter på pendlingsavstånd betyder fler jobb och utbildningar att välja på 

• Att järnvägsnätet som helhet får möjlighet att växa 

• Att man åstadkommer detta utan att centrala Göteborg fråntas ytor där bostäder, grönområden, handel och arbetsplatser gör större nytta än järnvägsspår.   

 

I en debattartikel på GT Debatt den 11 december uppger Mats Lövgren att Västlänken inte skulle bidra till ökad kapacitet i järnvägssystemet. Verkligheten är att Västlänken i kombination med nuvarande säckbanegård kommer att fördubbla kapaciteten på Göteborgs central. De flesta pendeltåg och regiontåg kommer att gå genom Västlänken, därmed får det plats fler tåg både i säckbangården och Gårdatunneln. Det gynnar fjärrtåg och godstrafik.

 

Med två spår på stationerna i Haga och Korsvägen kan Göteborg ta emot den trafik som blir möjlig när samtliga nu beslutade järnvägsinvesteringar är klara i det omgivande systemet, inklusive höghastighetståg Stockholm-Borås-Göteborg. Det blir också kapacitet nog för de tåg som tillkommer om Västra Götalandsregionens mål för 2035 blir verklighet. Därutöver finns en möjlighet att utforma stationerna i Haga och Korsvägen med fyra spår och därmed öka kapaciteten ytterligare. 

 

Mats Lövgren jämför Trafikverkets basprognos med en beräkning från Trafikverkets kapacitetscenter. Basprognosens syfte är inte att beskriva effekterna av Västlänken.

 

När det gäller samhällsnytta väljer Mats Lövgren att lyfta Västlänken ur sitt sammanhang. Om man bedömer Västlänken tillsammans med en beslutad ombyggnad av järnvägsknuten i Olskroken så balanserar i stort sett samhällsnytta och kostnader – minus 0,13. Detta enligt Trafikverkets modell som tillämpas för alla utpekade projekt i landet. Om man räknar med större andel kollektivt resande blir samhällsnyttan positiv. Det görs i en så kallad känslighetsanalys.

 

Arbetet med att hitta en lösning tog sin början för 15 år sedan. Planeringen har fullföljts i enlighet med lagar och förordningar. Utökat samråd med myndigheter, organisationer och allmänhet genomfördes 2004-2005. Finansieringen säkrades genom Västsvenska paketet 2009 och regeringen har fattat beslut om att Västlänken ska byggas. En del i den fortsatta processen är att mark- och miljödomstolen ska meddela villkor för till exempel buller, vibrationer och grundvattennivåer.

 

Byggstart planeras till 2018. 

 

Bengt Rydhed 

Stf regionchef, Trafikverket 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!