Då den amerikanske astronauten för första gången träffade sin ryska kollega ville han imponera och berättade att USA hade lagt ner miljoner dollar på att utveckla en kulspetspenna som fungerade i rymden och frågade hur ryssarna hade löst det. Kosmonauten svarade: ”Vi tog en blyerts”.
Anekdoten speglar Trafikverkets ställföreträdande chef Bengt Rydheds svar på kritiken att det i dag ankommer fler pendeltåg till Centralen än vad Västlänken mäktar med. Han skriver att de har arbetat med projektet i 15 år. Eftersom de från början siktade in sig på att bygga en tunnel och inte lösa Centralens kapacitetsproblem blir det tydligt att låsningar skapades. För 10 år sedan krävde styrgruppen för järnvägsutredningen att anläggningen skulle klara 18 tåg per timma och riktning, men det som Västlänken erbjuder är endast 12. Eftersom det idag till Centralen ankommer 17 tåg per timma tvingas ett flertal planerade för tunneln gå till säckstationen. Det är fakta som inte går att trixa bort utan något de ansvariga diskuterade redan för 10 år sedan.
Då det svenska järnvägsnätet sitter samman innebär det i teorin att en investering i ena änden påverkar i den andra. Men självklart ska respektive leva på egna meriter. Att Olskroken Planskildhet sitter fysiskt samman med Västlänken har inget med tunnelns siffror att göra. Det anser Trafikverket i sin rapport ”Samlad effektbedömning” över den samhällsekonomiska kalkylen. De skriver: ”Planskild spårkorsning vid Olskroken kommer att behövas oberoende av om Västlänken kommer till stånd. Denna åtgärd är därför inte alternativavskiljande”. Därmed ska Västlänken ses utifrån det extremt låga -0.47.
Fler spår bör ge ökad kapacitet. Så blir det inte med Västlänken, vilket Trafikverket vet om. Västlänkens tåg behöver nämligen säckstationen, bland annat då tunneln är avstängd, men främst för att det inne på bangården finns funktioner som tvätthall och verkstad dit tågen regelbundet går. Därför tvingas Västlänkstågen gå tomma ner till säckstationen för att vända. Därmed stryps Centralens totala kapacitet.
Att försöka vinna lättsynade poäng, som att Västlänken inte frigör någon yta att bebygga, är inte till den ställföreträdande chefens fördel. Däremot har han rätt i att Västlänken måste ses i sitt sammanhang. Tyvärr väljer han att utgå från politiska visioner och inte praktisk tågklarering, vilket han i sin roll borde.
Ifall Trafikverket tror på en byggstart år 2018 kommer de bli väldigt överraskade.
Mats Lövgren
Samordnare vid nätverket Stoppa Västlänken Nu
