Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige måste låna till nya stambanor

Dan Gabrielsson, ordförande LO-distriktet i Västsverige.Foto: PRESSBILD
Johan Trouvé, VD för Västsvenska Handelskammaren.Foto: VASTSVENSKA HANDELSKAMMAREN

 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Stråket mellan Göteborg och Jönköping är ett av landets mest spännande. Här bor mer än 950 000 människor och befolkningstillväxten förväntas bli 50 procent högre än i övriga landet de kommande 30 år. Inom stråket finns också en internationell flygplats, fyra universitet/högskolor och ett dynamiskt näringsliv. Däremot saknas en fungerande järnväg.

 

Sverigeförhandlingen, som regeringen beställt ett betänkande av, lämnade nyligen sin rapport om nya stambanor. I sin slutsats konstaterar de att den enda rimliga lösningen är att låna till investeringen och bygga för 320 kilometer i timmen. Vi som representanter för både fack och näringsliv ställer oss till fullo bakom Sverigeförhandlingens förslag.

 

Med lånefinansiering kan de nya stambanorna stå klara redan 2035. Det kan låta som långt fram i tiden, men om vi fortsätter i nuvarande takt är det inte klart förrän 2095. Och nej, vi skriver inte fel. Att bygga en höghastighetsjärnväg i små etapper, som förslaget ligger i dag, gör att nyttorna senareläggs avsevärt. De förbättringar som nya stambanor är tänkta att ge kommer först när alla sträckor är klara, innan dess hjälper de oss knappast heller att rusta oss inför framtida lågkonjunkturer. 

 

Allt går att jämföra med att bygga ett hus. Om en familj vill ha ett hus och beslutar sig för att bygga det med de medel som månadslönen räcker till kanske inte huset är färdigt innan de går i pension. Nyttan för familjen och eventuella barn uteblir helt. Genom att ta lån och få tillgång till huset direkt uppstår snabbare nytta. Återbetalningen av lånet sker sedan årligen. Så bör vi också se på finansieringen av nya stambanor. Det är helt enkelt en investering som kräver lånefinansiering för att kunna förverkligas inom rimlig tid. 2095 är inte rimligt.

 

Förutsättningarna för arbetslivet förändras snabbt. Det gäller både löntagare och företag. Den globala konkurrensen har triggat en ökad specialisering inom många branscher. Det i sin tur ställer högre krav på fungerande och snabb infrastruktur för pendling. Det har många länder insett och därför bygger de också höghastighetsjärnväg. Ett glest befolkat land som Sverige har inte mindre behov av att binda samman regioner så att fler människor får enklare att nå fler arbetsplatser. Och om persontågen går på en ny stambana frigörs utrymme på Västra stambanan. Fungerar industrins godstrafik, som till stor del nyttjar Västra stambanan, säkrar det även jobben inom industrin. 

 

Det finns alltid en möjlighet att låna om det finns en politisk vilja. Om staten lånar till hela investeringen på 230 miljarder kronor så skulle den offentliga skulden i Sverige öka till 47 procent av 2016 års BNP. Det är långt under EU:s riktlinjer som förordar en offentlig skuld under 60 procent av BNP. Med historiskt låga räntor är det nu klokt att låna till investeringar. Den marginellt ökade skulden skulle vägas upp av att vi på tillgångssidan får ett järnvägssystem planerat och byggt för resor på 2000-talet, inte 1800-talet.

 

I en globaliserad ekonomi med ökande konkurrens mellan länder behöver vi fatta beslut om långsiktiga investeringar.  Det ökar landets konkurrenskraft och bygger ihop tillväxtorter som Jönköping, Borås och Göteborg med Stockholm, Malmö och kontinenten. Kort sagt, vi måste planera investeringar för framtiden – inte kommande mandatperiod. Genom att satsa på infrastruktur nu lägger vi grunden för framtida svensk konkurrenskraft. Det gynnar både löntagare och näringsliv.

 

Dan Gabrielsson

Ordförande, LO Västsverige

 

Johan Trouvé

Vd, Västsvenska Handelskammaren