DEBATT. Coronapandemin har på flera sätt förstärkt skillnader mellan de nordiska länderna. En sak är dock tydlig: vi brottas alla med samma verklighet men vi möter den på väldigt olika sätt.
I veckan fick vi ytterligare ett exempel på detta. Pandemin och reserestriktioner har tillfälligt satt stopp för den omfattande gränshandeln mellan Norge och Sverige, vilket har en stor påverkan på Västsverige. En konsekvens har blivit att såväl handlare som stat i Norge nu gläds åt nya jobb och ökade skatteintäkter. I ett försök att bevara dessa nya jobb och skattekronor i Norge, även när gränserna öppnas, lanserade den norska regeringen i onsdags en politisk uppgörelse som innebär att skatter på tobak, socker, öl och vin ska sänkas med 3,7 miljarder norska kronor. Ett beslut som inte är det minsta förvånande.
Människor vill ha snus, choklad och vin. Är det billigare på andra sidan gränsen handlar man i Sverige. Är det ingen skillnad handlar man hemma. Konstigare än så är inte logiken bakom gränshandel. Det märkliga är att politiker i Sverige verkar tro att detta inte gäller svenskar.
Samtidigt som Norge säger att en bag-in-box med tre liter vin ska bli ungefär 25 kronor billigare, säger Sverige att samma bag-in-box ska bli ungefär 4 kronor dyrare. Det är den praktiska konsekvensen av den alkoholskattehöjning regeringen presenterade i september. I Norge sänker man alltså alkoholskatten för att minska införseln medan vi i Sverige planerar att höja alkoholskatten. Är det för att vi vill öka införseln, undrar man?
Förutom det närmast övertydliga norska exemplet på hur gränshandel fungerar finns utförliga utredningar som svart på vitt visar att höjd alkoholskatt inte är detsamma som ökade skatteintäkter.
Bakom en av dessa uträkningar står ingen mindre än riksdagens skatteutskott. 2016 tog de fram en rapport (2015/16:RFR8) om effekten av tidigare punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter. Rapporten visar att det är lätt att överskatta hur mycket en alkoholskattehöjning ska inbringa i ökade skatteintäkter. I rapporten konstateras till och med att det finns en risk för fallande skatteintäkter vid skattehöjningar.
Den svenska regeringen låtsas som om det inte finns någon gränshandel, i stället räknas det kallt med att en höjd alkoholskatt innebär ökade skatteinkomster. Det får en att undra om de svenska ministrarna någon gång besökt en bordershop i Tyskland, åkt färja till Polen eller studerat svenskar som bunkrar i Helsingör. För oss som gjort det är det tydligt att samma logik som driver norrmän att handla öl, vin och sprit i Sverige driver svenskar att handla öl, vin och sprit i våra nordeuropeiska grannländer.
Ju dyrare det är att handla alkohol i hemlandet, desto mer intressant är det att handla den utomlands. I Norge drar politikerna slutsatsen att det kan vara bra att göra det mer attraktivt att handla i Norge eftersom det skapar såväl jobb som skatteintäkter. I Sverige agerar regeringen som om en annan verklighet gäller. Mot bättre vetande. Det är beklagligt.
De enda som kommer att tjäna på höjd skatt, ökad gränshandel och mer införsel är langare och kriminella. De höga alkoholskatterna har bidragit till att det byggts upp en välorganiserad smuggling av alkohol till Sverige. Närheten till kontinenten innebär att en majoritet av Tullverkets beslag av alkohol sker i södra Sverige. Spritsmugglingen är ofta organiserad och brottsvinsterna göder även annan kriminalitet. Pengar som kan återinvesteras i allt från narkotikahandel till trafficking och människosmuggling.
Låt oss därför tänka om och inspireras av Norge. Sänk alkoholskatten och värna den kontrollerade försäljningen i Sverige.
Anna De Geer
Vd för Sprit och vinleverantörsföreningen
