Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stärk den digitala vården inför nästa stora kris

Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson.Foto: FREDRIK WENNERLUND
Johan Hultberg (M), riksdagsledamot från Västra Götaland Norra och ledamot i socialutskottet.Foto: RENE JARAMILLO

När såväl trycket på hälso- och sjukvården som vårdköerna ökar behöver vi i stället hitta nya smarta lösningar och arbetssätt, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M) och Johan Hultberg (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Svensk hälso- och sjukvård har under coronapandemin visat upp en imponerade förmåga till omställning. På kort tid har antalet intensivvårdsplatser ökat kraftigt, fältsjukhus har satts upp och hela sjukvården anpassats till en ny och extremt tuff situation. Det har bara varit möjligt tack vare fantastiska insatser och uppoffringar från vårdpersonalen.

 

Coronapandemin har påmint om att ur kris föds kreativitet och innovation. Vi ser nu hur mängder av olika digitala lösningar och tjänster utvecklas, sjösätts och skalas upp. Detta i syfte att bland annat erbjuda fler patienter digitala vårdmöten och självskattningstjänster. Två konkreta exempel på vad som nu sker här i Västsverige är att Västra Götalandsregionen har utvecklat en chatbot och att Region Halland har fattat beslut om ett breddinförande av egenmonitorering av kroniska sjukdomar. Allt detta är bra och välkommet. 

 

En mer dyster insikt är samtidigt att om digitaliseringen av hälso- och sjukvården hade kommit längre redan innan pandemin, hade mer av den ordinarie verksamheten kunnat upprätthållas även nu. En del av den enorma vårdskuld som vi ser byggs upp under coronakrisen hade helt enkelt kunnat förhindras.

 

Ansvaret för att digitaliseringen av hälso- och sjukvården inte har kommit längre vilar tungt på regeringen. Sverige har en vacker vision om att vara bäst i världen på e-hälsa 2025 men i praktiken har regeringen hittills gjort lite för att visionen ska bli verklighet. Såväl det nationella ledarskapet som de konkreta reformerna har lyst med sin frånvaro. Detta trots att Sveriges regioner med Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Region Stockholm i spetsen pekat på att en förändrad lagstiftning är nödvändig för att digitaliseringens möjligheter ska kunna tillvaratas. i veckan riktade därför en enig riksdag efter förslag från oss moderater en skarp uppmaning till regeringen om att riva ett antal hinder för digitaliseringen av hälso- och sjukvården.

 

Digitaliseringen är dock inget självändamål utan ett redskap med potential, om den används rätt, att bidra till bland annat ökad patientsäkerhet, högre tillgänglighet och ett mer hälsofrämjande arbete. Och därtill en bättre arbetsmiljö för personalen.

 

I dag upplever dock vårdpersonal många gånger att IT-system och digitala tjänster snarare är störande än stödjande. Det är allvarligt. Dålig digital arbetsmiljö är problem som behöver tas på betydligt större allvar. Problemen beror ofta på system som är illa anpassade till personalens vardag liksom system som inte är kompatibla med varandra vilket generar dubbelarbete och själ tid från det verkligt viktiga patientarbetet. Men en stor del av problemen beror på en föråldrad lagstiftning som leder till onödig byråkrati och en sämre vård. Nu måste regeringen därför hörsamma Moderaternas och riksdagens krav och lägga fram förslag till en modern lagstiftning. En lagstiftning som bland annat skapar bättre möjligheter för en sammanhållen journalföring och informationsdelning över organisationsgränser. Det är nämligen en förutsättning för en god och sammanhållen vård och omsorg.

 

För att kunna fånga de stora möjligheter till förbättringar som digitalisering erbjuder behövs lagändringar men också mycket mer, däribland ett stärkt nationellt ledarskap. Inte minst behövs bättre stöd till hälso- och sjukvårdens många huvudmän och aktörer. Hälso- och sjukvården är komplex, liksom den omfattande lagstiftning som styr verksamheten. Det gör att många aktörer känner osäkerhet om vad som är möjligt rent legalt när det gäller att utveckla och tillämpa olika digitala funktioner och tjänster inom vården. 

 

Därför föreslår vi moderater att Myndigheten för digital förvaltning (Digg) ska bygga upp rättslig expertis och ge rättslig vägledning. Många goda idéer går i dag förlorade på grund av rädsla för att göra fel. Det har Sverige inte råd med. När såväl trycket på hälso- och sjukvården som vårdköerna ökar behöver vi i stället hitta nya smarta lösningar och arbetssätt.

 

Ska Sverige bli världsbäst på e-hälsa krävs konkreta reformer och ett verkligt engagemang från regeringen. Med 21 regioner och 290 kommuner krävs ett ökat nationellt ledarskap. Det är upp till bevis för regeringen. 

 

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Socialpolitisk talesperson

 

Johan Hultberg (M)

Riksdagsledamot från Västra Götaland Norra och ledamot i socialutskottet