Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skolsegregationen måste motarbetas och brytas

Att få en blandad elevsammansättning i varje skola är något alla elever gynnas av, skriver Bosse Parbring (MP) och Rebecka Forsberg (MP).
Foto: ELENA STEPANOVA/COLOURBOX
Bosse Parbring (MP), 2:e vice ordförande i grundskolenämnden i Göteborg.
Foto: PRESSBILD
Rebecka Forsberg (MP), ersättare i grundskolenämnden i Göteborg.
Foto: PRESSBILD

Vi måste göra allt vi kan för att bryta skolsegregationen i Göteborg och ge förutsättningar för skolor att kunna ta emot elever med olika bakgrunder. Alliansen och Demokraterna sade nej till insatser i skolor som har förutsättningar att bryta skolsegregationen, skriver Bosse Parbring (MP) och Rebecka Forsberg (MP).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Göteborg är en segregerad stad. I vissa områden av Göteborg bor människor med goda ekonomiska förutsättningar som gör att de lättare klarar skolan och får ett välbetalt jobb. I andra områden har människor det betydligt svårare. Det krävs många olika åtgärder för att bryta segregationen. En av de viktigaste är att ge alla elever en god utbildning så att de får en bra start i livet.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. De elever som har sämre förutsättningar ska få mer resurser. I Göteborg fördelas också pengarna till skolorna olika beroende på vilken bakgrund eleverna har. I socioekonomiskt utsatta områden får skolorna mer pengar. Men det är ingen lätt uppgift för skolan att bryta segregationen. För en kommun är verktygslådan begränsad eftersom vi styrs av skollagen som beslutas om på nationell nivå. Förslag finns att förändra skollagen så att kommunerna får större möjligheter att jobba med olika urvalsgrupper för skolplaceringar så att skolorna kan få en mer blandad sammansättning av elever. Miljöpartiet hoppas att dessa förslag kan samla en majoritet i riksdagen.

Men medan en mer jämlik skollag utreds av regering och riksdag kan vi inte sitta passivt och vänta i Göteborg. Vi måste göra allt vi kan för att bryta skolsegregationen och ge förutsättningar för skolor att kunna ta emot elever med olika bakgrunder. Att få en blandad elevsammansättning i varje skola är något alla elever gynnas av. Det finns omfattande internationell skolforskning som visar det. En integrerad skolmiljö ger också en bra möjlighet för elever att få med sig de redskap och ett relationsbyggande som de berikas av i det mångkulturella samhälle och den globaliserade värld vi lever i. 

Vid det senaste sammanträdet med Göteborgs grundskolenämnd förde Miljöpartiet fram ett konkret förslag tillsammans med Vänsterpartiet för att bryta skolsegregationen. Vi vill att grundskoleförvaltningen fokuserar på insatser i de områden där det finns förutsättningar att uppnå blandade elevsammansättningar på skolor. Det kan vara skolor som befinner sig i områden som familjer med olika socioekonomisk bakgrund har en närhet till, men som av olika skäl har blivit så kallade frånvalsskolor. Dessa skolor skulle kunna vara mer blandade, men är det inte i nuläget.

Att ta ställning till vilken skola ens barn ska gå på är för många något oerhört svårt. Ibland finns en oro för att den närmaste skolan inte håller den kvalitet som krävs för att varje barn ska kunna utvecklas och få det stöd och den motivation som krävs för att klara sina studier. Transparent och uppdaterad information är viktig, men ofta är ett fysiskt möte avgörande. Där kan föräldrar och barn få direktkontakt med personalens engagemang, få se lokaler och utemiljöer och kanske möter och kan ställa frågor till elever som går på skolan och möta andra föräldrar. Vid sådana tillfällen kan det vara tryggare att vara en del av en grupp som intresserar sig för samma skola. 

Det handlar självklart också om att stärka och utveckla skolorna så att undervisningens kvalitet ökar liksom den upplevda tryggheten. Profilklasser kan vara ett sätt att öka intresset för dessa skolor. 

Miljöpartiet ville alltså att grundskolenämnden skulle ge uppdrag till förvaltningen att utveckla insatser i skolor i strategiska områden som har förutsättningar och kapacitet att bryta skolsegregationen. Men alliansen och Demokraterna sa nej till allt detta. Vi blev oerhört förvånade och besvikna. De hänvisade luddigt till skrivningar i rapporter och planer. Men skrivningar i dokument bryter inte skolsegregationen. Det gör bara konkreta och fokuserade insatser. 

När alliansen och Demokraterna säger nej till dessa konkreta insatser undrar vi om de borgerliga partierna och Demokraterna bryr sig om den ojämlika uppdelningen av elever mellan skolorna. Behöver den inte förändras? Varför säger man i så fall nej till vårt förslag utan att ha några egna förslag? 


Bosse Parbring (MP)

2:e vice ordförande i grundskolenämnden i Göteborg


Rebecka Forsberg (MP)

Ersättare i grundskolenämnden i Göteborg