Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skicka svenska astronauter till Mars under 2030-talet

En ny rymdkapplöpning har börjat, skriver Roger Haddad. På bilden: Svenska astronauten Christer Fuglesang på en rymdpromenad 2006. Foto: NASA
Roger Haddad Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson (L) Foto: MAGNUS FRÖDERBERG

I morgon är det ett halvt århundrade sedan människan först landade på månen. Sverige bör ha som mål att landa en svensk på Mars under 2030-talet. Tyvärr tappar Sverige som rymdnation fart, med regeringens goda minne, skriver Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I helgen fortsätter aktiviteterna för att uppmärksamma Rymdåret 2019. En viktig händelse som firas i morgon lördag är att det gått femtio år sedan människan landade på månen. 

 

Liberalerna menar att rymden är viktig för Sverige eftersom den har stark koppling till många avgörande samhällsutmaningar. Forskning inom rymd är en kunskapsintensiv verksamhet som möjliggör tekniksprång och utveckling inom alltifrån miljöteknik, kommunikation till försvar och säkerhet. Rymdverksamheten är av avgörande betydelse och en förutsättning för en rad olika samhällsfunktioner. Tydliga exempel finns i arbetet med FN:s globala mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 där vi behöver satellitdata till svenska forskare och svenska myndigheter. 

 

Inför kommande forskningsproposition måste rymdfrågan aktualiseras mycket tydligare. 

 

Liberalerna har under ett antal år i riksdagen agerat för att uppdatera svensk rymdpolitik. Bland annat tillsattes Rymdutredningen under vår ledning i alliansregeringen. Men det dröjde många år innan regeringen levererade en skrivelse. Det är uppenbart att avsaknaden av konkreta mål bekräftar att frågan inte är av särskild vikt för regeringen. Utifrån de signaler som regeringen ger så kommer Sverige som rymdnation att tappa fart. Analysen bekräftas efter att jag under våren träffat såväl Rymdstyrelsens generaldirektör som företrädare för rymdindustrin. 

 

Ett av flera företag som jag träffat är RUAG Space med verksamhet i Göteborg som redogjorde för sin verksamhet. Vi vet att Västsverige har en stark tradition av att leverera komponenter till viktig rymdinfrastruktur. Här bidrar företag med teknikutveckling då den hårda globala konkurrensen ställer krav på excellens. Rymdpolitiken måste förbättra villkoren för de kluster kring akademi, utveckling och innovation som utvecklats i Västsverige. 

 

Regeringens skrivelse riskerar dock att förbli en pappersprodukt. Strategin måste utvärderas och återrapporteras till riksdagen vartannat år. Vi vill se en mer teknikneutral formulering och föreslår att svenskt deltagande i större internationella rymdprojekt och i Europeiska rymdstyrelsens, ESA, program ska baseras på näringslivets möjligheter att delta i utveckling och leverans av teknik och tjänster. Till exempel vad gäller instrument, styrsystem, satelliter, delar till bärraketer och avancerade rymdtjänster. Detta för att inte låsa strategin vid exakt vilka teknik- och utvecklingsmöjligheter som vi anser ska stöttas. 

 

Sverige måste också, om vi ska ha någon trovärdighet i rymdpolitiken, säkerställa vårt deltagande i viktiga internationella projekt som ESA:s program. Tillfälliga ekonomiska åtstramningar, eller att regeringen inte väljer att växla upp vår investering, kan riskera att svensk rymdforskning tappar den nivå vi stolt kunnat visa upp under decennier. På kort och lång sikt kommer detta även drabba rymdindustrin och därmed svenska företags möjligheter att leverera teknik till de internationella rymdprojekten. Vi riskerar tappa internationell konkurrenskraft. 

 

Sverige har en chans att låta en högteknologisk tillväxtindustri växa fram i Sverige, samtidigt som vi bidrar till mänsklighetens utveckling. En ny rymdkapplöpning har börjat, där privata företag och entreprenörer leder. Sverige har missat starten, men tack vare årtionden av rymdverksamhet har vi en plats knappt efter täten. 

 

För att komma i fatt behöver vi ha en idé om Sverige som rymdnation. Målen i rymdstrategin måste vässas och rymdlagen måste moderniseras. Politikens främsta roll ska vara att undanröja hinder. Satsningar måste till redan i skolan och på gymnasiet för att behålla det oerhörda intresset som finns för rymden hos eleverna. Liberalerna har lagt en rad förslag inom rymdpolitiken som vi hoppas få stöd för. Det gäller allt från satsning på rymdturism, satsning på fler svenska astronauter till målet att få upp en svensk till Mars på 2030-talet. Sverige har tidigare visat att man kan räkna med oss i rymdsammanhang. Med rätt prioriteringar och höga ambitioner kan vi uppnå resultat. 

 

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson