Som göteborgare är det lätt att bli nostalgisk när sjöfarten kommer på tal. Utan den hade Göteborg inte funnits. Sjöfarten har historiskt spelat en avgörande roll, men den kommer att spela stor roll även i framtiden eftersom den är effektiv och relativt miljövänlig. Frågan är bara vilken roll vi kommer att spela i denna framtid. Genom förbättrade förutsättningar för sjöfart kan Göteborg och Sverige även i fortsättningen spela en stor och viktig roll på världens sjöfartsarena.
I den svenska sjöfartssektorn finns i dag ungefär 100 000 jobb. Nästan en tredjedel av alla svenska sjömän bor i Göteborgsområdet, vilket förstås innebär att sjöfartsnäringens framtid är extra viktig för vår region. Det ska vi värna och bygga vidare på. Havet är en underutnyttjad resurs som skulle kunna användas i mycket högre utsträckning.
För att sjöfartsnäringen ska ha goda villkor och utvecklas positivt krävs det förutsägbara och långsiktiga regelverk. Det har skett positiva saker för näringen under de senaste åren. Införandet av tonnageskatt, som skedde i full enighet, är helt klart ett steg i rätt riktning, då det ger svenska fartyg likvärdiga villkor med grannländernas. Under 2017 flaggade flera fartyg in för första gången på många år, det vill säga de gick från utländsk flagg till svensk, vilket firades på Donsö en höstdag förra året. Bra, men nu krävs det mer.
Tonnageskattesystemet behöver förenklas och utvecklas så att fler kan omfattas. I dag gäller inte reglerna fartyg som seglar inom Sverige mer än en fjärdedel av tiden under ett år. I dagsläget måste också fartygen ingå i systemet i minst tio år för att få omfattas. Det innebär alltså att ett rederi måste vara säkert på att trafiken utanför svenskt vatten kommer att vara stabil under lång tid, för att våga ansluta till systemet. Det skapar osäkerhet, vilket i sin tur försvårar utvecklingen av branschen. Det är nu hög tid att göra justeringar i systemet för att rätta till dessa fel. Framtida justeringar ska inte betalas genom förändringar i den så kallade nettomodellen, som snarare bör återställas till den nivå som gällde innan tonnageskattesystemet infördes.
Från branschen efterfrågas också ett sjöfartsråd. En sådan samverkan mellan staten, sjöfartsnäringens aktörer, akademin och andra relevanta parter kan leda till snabbare informationsutbyte, bättre förankrade beslut och ökad kunskap. Detta är inget unikt. Tvärtom har flera andra länder gjort just detta på ett framgångsrikt sätt. Jag delar branschens uppfattning som tycker att ett sådant råd bör tillsättas inom kort. Politiken måste arbeta ihop med de som har kompetens och erfarenhet av dessa för Göteborg och Sverige så viktiga frågor.
En av de stora fördelarna med att satsa på sjöfarten är att det bidrar till att lösa många frågor samtidigt. Cirka 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång i transportkedjan med fartyg. Sjöfarten är alltså central för handel med omvärlden, och därmed ytterst också för vårt välstånd.
Transporter till havs är också ur miljöhänseende mycket positiva, och utvecklingen mot allt miljövänligare fartyg går mycket snabbt. Utsläpp från sjöfarten, till exempel svavel och partiklar minskar kraftigt. Svenska vattenvägar har stora möjligheter att i större utsträckning avlasta vägar och minska utsläppen.
Jag behöver din röst för att säkerställa att sjöfarten inte glöms bort i riksdagen. Jag vet att det inte är politiker som skapar jobb. Det är företag som gör det och därmed är det de som skapar intäkter till välfärd som förskola och äldreomsorg. Det vi politiker däremot kan och ska göra, är att skapa förutsättningar för att företag ska kunna skapa jobben. Här finns massvis att göra, särskilt för att stärka och skapa jobb i sjöfartssektorn. Jag är övertygad om att det är en vinst ur många perspektiv. Sjöfarten är viktig för hela Sverige, men för oss i Göteborg är den extra viktig.
Hampus Hagman (KD)
Riksdagskandidat från Göteborg
