Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Se till januariavtalet för att börja återhämtningen

Günther Mårder, Vd Företagarna.Foto: PRESSBILD
Patrick Krassén, skattepolitisk expert vid Företagarna.Foto: PRESSBILD
Foto: TT / TT

Inför höstens budgetarbete måste regeringen fokusera på reformer som stärker Sveriges och Västra Götalands konkurrenskraft, 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vårens ekonomisk-politiska diskussioner har dominerats av coronakrisen. Konsekvenserna är stora och riskerar att bli ännu större. Västra Götaland sticker redan ut negativt, inte minst när det gäller varsel och permitteringar. Var femte varslad och var fjärde permitterad medarbetare finns i Västra Götaland. Landvetter och Stenaterminalen har ekat ödsliga denna sommar. Liseberg är stängt, Way Out West är inställt och när inte ens Håkan Hellström får spela på Ullevi vet man att det är illa.

 

Det akuta måste förstås komma först. Regeringens brandkårsutryckningar för att rädda ekonomin har fått ta allt utrymme och sugit ut allt annat syre ur rummet. Men känn ingen sorg: det är dags för regeringen att lyfta blicken.

 

Inför höstens budgetarbete måste regeringen fokusera på reformer som stärker Sveriges och Västra Götalands konkurrenskraft. Vägen framåt finns utstakad i januariavtalet som pekar på ett antal reformer som skulle ge bättre villkor för svenska företag. Vi vill peka på tre sådana.

 

Den första reformen gäller personaloptioner, där överenskommelsen mellan regeringen och stödpartierna innebär att man bland annat ska utvidga storleken på optionerna och personkretsen som erbjudandet gäller. Bakgrunden är de så kallade kvalificerade personaloptionerna som infördes 2018. Växande mindre bolag kunde erbjuda sina anställda dessa optioner med bättre skattevillkor än de tidigare gällande reglerna. Optionernas syfte är att bolag ska kunna behålla kvalificerade medarbetare genom att erbjuda ägande av aktier i framtiden. 

 

På papperet låter det bra, men systemet har många begränsningar, däribland vad gäller storleken på optionerna, bolagets ålder och branscher som omfattas. Dessutom visade det sig tidigt att Skatteverket gjorde restriktiva tolkningar av vilka typer av optioner som kunde klassas som kvalificerade. Begränsningarna och oklarheterna har lett till osäkerhet för de berörda bolagen. Personaloptionerna har inte kunnat användas som det var tänkt. Att åtgärda detta skulle ge fler kunskaps- och teknikintensiva företag möjlighet att växa, nu när vi behöver det som mest.

 

I januariavtalet nämns också att en utredning ska genomföras för att förenkla regelverket för skatter på fåmansföretagare, de så kallade 3:12-reglerna. Dessa regler tillkom i början av nittiotalet och fyller i huvudsak två syften. De ger incitament att driva företag i aktiebolagsform och det förhindrar att företagare tar ut alltför stor del av överskottet i bolaget som aktieutdelning i stället för lön.

 

Många företagare upplever 3:12-regelverket som krångligt. Samtidigt är det en morot för att bygga företag med hög lönsamhet och många högproduktiva anställda. Sådana bolag skapar många nya jobb. Två förenklingar skulle kunna vara dels att underlätta ägarskiften genom att göra det enklare för företagare att sälja sina aktier förmånligt, dels att höja det så kallade schablonbeloppet, inom vilket företagare kan få lägre beskattad utdelning. Det skulle göra det lättare för företagaren att bedriva en bra verksamhet utan att undergräva syftet med lagstiftningen.

 

Sist men inte minst ålägger januariavtalet finansminister Magdalena Andersson (S) att genomföra en ”omfattande skattereform”. Finansministern har under det senaste året sagt att det inte kommer att bli någon stor skattereform under denna mandatperiod. Men det utesluter ju inte att göra en avgränsad reform av de delar av skattesystemet som mest skulle gynnas av en översyn. Det vore angeläget att sänka marginalskatterna på arbete, göra momsen mer enhetlig och stärka rättssäkerheten i beskattningen. Sådana åtgärder skulle förbättra det svenska skattesystemet och de behöver inte invänta de större penseldragen.

 

Vissa hävdar att coronakrisen inneburit att januariavtalet är dött som betydelsefullt dokument. Men de delar av avtalet som skulle innebära ett förbättrat företagarklimat är än mer aktuella att genomföra nu. Företagen i hela Sverige, från Ystad till Haparanda, från Fårö till Vinga fyr, behöver alla möjligheter de kan få. 

 

Günther Mårder

VD, Företagarna

 

Patrick Krassén

Skattepolitisk expert, Företagarna