Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sahlgrenska har glapp mellan krav och resurser

Matilda Eriksson, förtroendevald inom Vårdförbundet Sahlgrenska UniversitetssjukhusetFoto: PRESSBILD
Carina Deréus, förtroendevald inom Vårdförbundet Sahlgrenska UniversitetssjukhusetFoto: PRESSBILD
Susanne Blom Persson, förtroendevald inom Vårdförbundet Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Foto: ULRIKA HELGESSON

Vårdförbundet anser det kontraproduktivt att använda personalkostnaderna som budgetregulator, skriver flera representanter från Vårdförbundet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

De senaste veckorna har vi i press och medier kunna läsa, höra och se om Sahlgrenska universitetssjukhusets budgetarbete. Många olika personer och grupper har beskrivit sin syn på de kraftiga, så kallade, effektiviseringar som planeras genomdrivas för att klara budgetkraven som sjukhuset fått från Västra Götalandsregionen. 

 

Vårdförbundet ser allvarligt på att många av de åtgärder som vidtas är mycket kortsiktiga. Till exempel stängs eller flyttas vårdplatser på ett sätt som skapar stor oro, leder till att medarbetare förväntas kunna hantera nya arbetsuppgifter med kort varsel och ger en ökad arbetsbelastning både gällande mängd arbetsuppgifter och psykisk belastning. 

 

En uppenbar och bekymmersam konsekvens av stängda vårdplatser är att sjuksköterskor blir ensamma i sin profession på arbetspasset. Att inte ha en professionskollega är ofta en stressfaktor. Dessutom finns tydlig forskning som visar på en koppling mellan låg sjuksköterskebemanning och ökad risk för vårdskador. 

 

Under 2017 fick sjukhuset tydliga prioriteringsdirektiv om att hålla vårdplatser öppna och att detta var överordnat ekonomin. Under 2017 anställdes fler medarbetare i olika kategorier för att kunna öka vårdplatserna inom SU. Samtidigt tog man ett beslut i VG-regionen att varje chef skulle ha ett färre antal underställda vilket ledde till att SU anställde fler chefer. Beslutet skulle genomföras utan extra finansiering. Under våren 2018 förändrades direktiven och budget i balans skulle prioriteras. 

 

Sahlgrenska universitetssjukhuset är VG-regionens universitetssjukhus och kallas ibland också ”sista utposten”. Det innebär att SU ska ta emot alla patienter som inte kan få vård på något av regionens övriga sjukhus. Med minskad personal minskar lönekostnaderna och det är en åtgärd som syns snabbt. Det innebär att vikariat inte förlängs och personer som slutat sin tjänst inte ersätts. Det råder dessutom sträng anställningsprövning inom flera yrkeskategorier. Konsekvenserna av detta syns på de sätt vi beskrivit, men också mer konkret för patienterna genom att provsvar och undersökningar dröjer, operationer ställs in med kort varsel och sjukhusets förmåga att upprätthålla vårdgarantin minskar. 

 

Vårdförbundets medlemsgrupper tillhör dem som finns närmast patienten eller spelar en viktig roll i diagnostikkedjan. Att som personal uppleva att man har en hög arbetsbelastning och samtidigt få höra att sjukhuset har för många anställda är tungt. Glappet mellan krav och resurser upplevs både på verksamhetsnivå och för den enskilda medarbetaren. Våra medlemmar gör allt för att patienten ska få vård och omvårdnad av hög kvalitet. Det innebär att personalen hoppar över raster, ibland tar risker i arbetet, arbetar övertid och/eller går hem med dåligt samvete både för patienternas situation och för arbetskamraternas arbetsbelastning. Risken att själv drabbas av stressrelaterad ohälsa eller sjukskrivning ökar. Många funderar på hur länge vi kan riskera vår egen hälsa för att våra patienter ska få vad de behöver och förtjänar som medborgare. 

 

Vårdförbundet anser det kontraproduktivt att använda personalkostnaderna som budgetregulator. Det är olyckligt att det är en av sjukhusledningens få alternativ att få budget i balans. Att bedriva god vård för regionens innevånare kräver medarbetare i rätt antal och med rätt kompetens. Vill man framåt, vill man förändra och förbättra kräver det rätt ekonomiska förutsättningar. Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke! 

 

SU:s mål är att bli landets ledande universitetssjukhus och VG-regionens att vara landets bästa offentliga arbetsgivare. Det innebär ett stort ansvar, man måste både kunna behålla och rekrytera personal. En attraktiv arbetsplats är en arbetsplats som människor vill söka sig till.

 

Matilda Eriksson

Carina Deréus

Susanne Blom Persson

Förtroendevalda inom Vårdförbundet Sahlgrenska Universitetssjukhuset