Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rondeller är ett otyg

Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling Västsvenska Handelskammaren. Foto: JESSICA NILSSON
En rondell mitt på Delsjövägen i Göteborg understryker att det inte är en stadsgata, utan en del av en sovstad som man tar sig till med bil, skriver Gunilla Grahn-Hinnfors. Foto: SHUTTERSTOCK

Bilen har en viktig plats i mångas vardag och den behöver få plats i staden. Alltför länge har det dock skett på andra trafikslags bekostnad. I Göteborg måste bilen användas smartare vilket medför en mer attraktiv stad, skriver Gunilla Grahn-Hinnfors vid Västsvenska Handelskammaren.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

En ny rondell har byggts mitt på Delsjövägen i Göteborg. Den gör det lättare för bilister att komma ut från det nya bostadsområdet Örgryte Torp, gamla SVT-tomten. Den gör det samtidigt lite svårare för cyklister och gångtrafikanter. 

 

Varför bryr sig då Västsvenska Handelskammaren om ett rondellbygge i Göteborg? 

 

Jo, för att vi vill att Göteborg ska vara en attraktiv stad. Våra medlemsföretag säger nämligen att det är lättare att rekrytera rätt arbetskraft om en stad upplevs som attraktiv. I mätningar av städer som anses mest ”liveable” rankas gångvänlighet, trygghet och stadsliv högt. En rondell mitt på Delsjövägen understryker att det här inte är en stadsgata, utan en del av en sovstad som man tar sig till med bil.

 

Rondeller i stad är ett otyg om de inte byggs med känsla för stadskvalitet. Jämför till exempel Övre Husargatans kraschlandade rondell vid Brunnsgatan med Odinsplatsen. Odinsplatsen är byggd som en cirkulationsplats och har väckts till nytt skönt liv med fontän och planteringar. Husen är anpassade efter rundeln och gaturummet är visuellt tydligt. Övre Husargatan trasas i stället sönder av rörig skyltning och omotiverade svängar.

 

Vill vi få bilister att sänka hastigheten, vilket är en av anledningarna till att man bygger rondeller, är ett av de mest effektiva sätten att bygga och förstärka den traditionella kvartersstaden. Glädjande nog ser vi nu allt fler exempel på riktiga stadsgator i Göteborg: Friggagatan, Gustaf Dalénsgatan, Första Långgatan. Och i det pågående arbetet med Göteborgs stads översiktsplan försöker planerarna göra om stora trafikleder till stadsgator, till exempel vill man ”boulevardisera” Dag Hammarskjöldsleden och göra gata av Hjalmar Brantingsgatan. Även Gamlestaden ska bli av med en överdimensionerad trafikapparat och återfå en gatustruktur. 

 

Allt detta är utmärkt. Jämfört med vägar som i första hand designats för bilar, har stadsgatan unika kvaliteter. Den gynnar gående och möjliggör stråk för handel, service och restauranger, den skapar trygghet och inbjuder till sänkt hastighet vilket minskar buller och utsläpp. En stadsgata kan man bo vid, en trafikled vill man helst avskärma sig från.

 

En intressant jämförelse kan göras mellan Delsjövägen och Munkebäcksgatan. Cykla eller promenera längs sträckan så känner du skillnaden. Munkebäcksgatan är en gata, inte mitt i staden, men ändå med en stadsgatas kvaliteter. Husen ligger vid trottoaren och i många hörn finns butiker, kaféer eller restauranger. Området runt Delsjövägen, å andra sidan, är ett praktexempel på vad som i arkitekturdebatten kallas ”hus i park”, glesa husrader som ligger vid enorma gräsmattor som sällan används av någon annan än föraren av åkgräsklipparen. Och så en bred väg som inbjuder till att köra betydligt fortare än skyltningen. 

 

Enligt Göteborgs stads trafikmätningar (den senaste från 2016) kör drygt 11 000 bilar varje vardagsdygn på Delsjövägen. Munkebäcksgatan har ungefär samma mängd bilar per dygn. Det finns dock en betydande skillnad. Medianhastigheten på Delsjövägen är 50 kilometer i timmen, på Munkebäcksgatan är den under 40. Med de ombyggnationer som gjorts det senaste året är hastigheten troligen ännu lägre i dag. 

 

När Örgryte Torp byggdes var planerna redan föråldrade eftersom processen drog ut på tiden. I dag hade man kanske byggt mer som på Munkebäcksskolans gamla tomt, alltså stadskvarter vid gatan. Örgryte Torp blev en bostadsenklav där rondellen nu cementerar intrycket av att Delsjövägen, trots den nya breda cykelbanan, framför allt är till för bilar. Planeringsidealet är funktionsseparering och inte stad med blandade verksamheter. 

 

Bilen har en viktig plats i mångas vardag och den behöver få plats i staden. Alltför länge har det dock skett på andra trafikslags bekostnad och med enorma asfalterade arealer för vägar och parkering som resultat. Nu måste vi bygga en mer kompakt stad och använda bilen smartare. Så kan vi få en både mer miljövänlig och mer attraktiv stad. Med färre rondeller.

 

Gunilla Grahn-Hinnfors

Ansvarig stadsutveckling Västsvenska Handelskammaren