2015 var det 100 år sedan folkmordet Seyfo, där över en miljon armenier, pontiska greker och assyrier/syrianer brutalt mördades. 70–90 procent av assyrierna utplånades. Det är ett av de mest brutala brott i vår historia, men ändå blev omvärlden tyst efter det.
Det var först år 2010 som Sveriges riksdag erkände Seyfo som det folkmord som det var. Det skedde efter långa diskussioner och hårt arbete, från inte minst assyrierna. De stod upp för sin rätt och för sin historia.
Under Islamiska Statens framfart under de senaste åren har vi kunnat se hur historien upprepar sig och hur assyrierna återigen utsätts för ett folkmord. IS brutala regim medförde att kyrkklockorna i Mosul tystnade.
I krig och förtryck är det oftast kvinnor och barn som är mest utsatta. De senaste åren fick assyrierna se hur sina fruar och döttrar blev våldtagna och mördade. Kristna och yezidiska flickor tillhör de som har blivit extra utsatta för IS brutalitet.
2017 uppgav den kaldeisk-katolska kyrkan, det största kristna samfundet i Irak, att antalet kristna i Irak har minskat från 1,5 miljoner 2003 till ett par hundratusen. Det är en skrämmande siffra som berättar mycket. Bland annat konkretiserar den vilket förtyck de kristna i Irak har levt under, men siffran visar även på vikten av att omvärlden agerar och inte sitter just tysta.
Under tiden har omvärlden tittat på – och återigen varit tyst. Detta trots att möjligheterna att följa IS framfart har varit goda. 1915 fanns inte sociala medier och en intensiv nyhetsbevakning. I dag är fallet så, men tystheten består. I dag sker ett stort återbyggnadsprojekt där vi hoppas att kyrkklockorna inte bara ljuder igen, utan att vi får ett samhälle där klockorna också spelar roll och får en framtid utan förtryck och våld.
Vi är glada över att Kristdemokraterna har haft ett starkt engagemang i frågan om ett assyriskt självstyre och i arbetet för att EU skulle erkänna folkmordet på assyrierna. EU kunde erkänna folkmordet, och i framtiden hoppas vi att EU kan vara en stark part i att se till att det aldrig upprepas. Det gör vi genom att öppna ögonen, och sprida kunskap.
På lokal nivå i Göteborg kan vi inte göra allt, men nu är det dags att vi bidrar till assyriernas upprättelse på det sätt som vi kan göra. Ett sätt är att inrätta ett minnesmonument i Göteborg. Ett monument för upprättelse.
Ett minnesmonument fyller tre viktiga syften för både assyrierna och Göteborg som stad:
Påminnelsen om de vidriga dåd som assyrierna har utsatts för likställs med andra folkmord och blir en ständig närvarande påminnelse i stadens stadsbild. Likt självklarheten i att ha ett minnesmonument för de som blev mördade under Förintelsen är det för oss självklart att även Seyfo får en minnesplats och ett monument. En plats att gå till och minnas har en viktig funktion, både för att bearbeta och minnas. Det är också en plats där vi vill visa att det finns hopp och styrka inför framtiden.
Vi ger upprättelse till de utsatta och deras familjer, men även till kommande generationer assyrier i Göteborg. Genom ett monument visar vi att vi ser, att vi vet och att vi aldrig kommer låta det hända igen.
Vi skapar ett självklart utbildningssyfte för Göteborgs skolor. Genom att det finns en självklar plats för att minnas finns det även en självklar plats att påminna kommande generationer om Seyfo.
1915 blundade omvärlden för det bestialiska förtryck som assyrierna utsattes för. Historien upprepade sig under 2010-talet, där vi är rädda att all information om brutalitet och förtyck mot assyrierna ännu i dag inte har kommit fram i ljuset. Vi måste se assyriernas situation och vi måste ständigt uppmärksamma den. På samma sätt som det är självklart att lära ut om Förintelsens förtryck mot judar är det självklart att lära ut om Seyfo. Det får inte hända igen.
Göteborg kan inte göra allt, men vi kan bidra till att Seyfo och IS folkmord inte glöms bort. Det är hög tid.
David Lega (KD)
Oppositionsråd i Göteborg
Hampus Hagman (KD)
Riksdagskandidat från Göteborg
