Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Regelverket är tandlöst mot extremister som driver skola

Roger Haddad (L), vice ordförande i Utbildningsutskottet och skolpolitisk talesperson.Foto: MAGNUS FRÖDERBERG
Römosseskolan i Göteborg.Foto: JULIA PERSSON

Det är ett direkt underkännande av skolpolitiken när skolor som Römosseskolan i Götebort tillåts fortsätta, trots bevis för extremism och ojämställdhet, skriver Roger Haddad (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I dagarna återvänder tusentals förväntansfulla elever till skolan efter en minst sagt annorlunda vår, präglad av pandemin. Skolan är samhällets viktigaste institution för att utbilda och fostra elever till demokratiska medborgare. Den ska ge alla elever oavsett bakgrund eller hemförhållanden grundläggande kunskaper för att klara sig i framtiden. 

 

Römosseskolan i Göteborg, som bedrivit könsuppdelad undervisning i 23 år, inte bara i ämnet idrott, utan även i engelska, svenska, musik och bild för att nämna några, har aktivt motverkat kärnan i skolans kunskapsuppdrag och uppdrag om jämställdhet och demokrati. Bakgrunden till den könsuppdelade undervisningen handlar knappast om schemaläggning. Det är en medveten strategi baserad på en radikal tolkning av islam. 

 

Det blir särskilt tydligt när det framkommer i Skolinspektionens tillsynsrapport att skolan gör detta med hänsyn till flickornas huvudplagg och kläder. Ytterligare en aspekt som vi även sett på kristna skolor samt på en kommunal skola i Kiruna, är att föräldrar i praktiken tillåts diktera skolans pedagogiska upplägg genom olika religiösa krav, exempelvis att eleverna inte ska få lyssna på musik eller delta i biologilektioner. I skolan är det rektor som är ansvarig för att skollagen följs och de som ska bestämma i klassrummet är lärarna. 

 

Senast den 21 augusti ska Römosseskolan, återigen, inkomma med svar till Skolinspektionen på hur de avhjälpt de brister som verksamheten kritiserats för. Systemet kan inte vara så slappt att skolan fortsätter som vanligt om de ännu en gång struntar i föreläggandena från inspektionen. 

 

Att skolan fortfarande är verksam, att skolledningen återkommande kan gömma sig bakom myndighetens byråkratiska tillsynstrappa och fortsätta bedriva könsuppdelad undervisning är under all kritik. Det är ett direkt underkännande av skolpolitiken som fortfarande tillåter detta. 

Römosseskolan kritiserades våren 2019 för att ha bedrivit könsuppdelad undervisning i 23 år. Bara det är graverande och borde enligt mig vara tillräckligt för att helt stänga ner skolan och återkalla tillståndet. I stället fick de fram till oktober 2019 på sig att åtgärda bristerna. Vid uppföljningen våren 2020 konstaterades att den könsuppdelade undervisningen fortgick. I stället för att dra i handbromsen och sätta punkt fick de ytterligare ett föreläggande av Skolinspektionen, nu fram till den 21 augusti. Jag vidhåller att regelverket är tandlöst mot extremister som driver skola. Inte bara för att de kan fortsätta utan för att myndigheten ger dem nya förelägganden trots att skolan motverkar allt vad skollagen står för. Att systemet helt havererat bekräftades under våren när huvudmannen för Römosseskolan i ett parallellt ärende under en annan paragraf prövades enligt ägar- och ledningsprövningen och godkändes av Statens skolinspektion. Därmed gavs klartecken att utöka verksamheten. 

 

Orsaken till detta har Liberalerna kritiserat hårt: Dels en lucka i skollagen kring gamla outnyttjade tillstånd, dels att Skolinspektionen gjorde det allvarliga misstaget att inte sätta slutdatum så att tillståndet som meddelades 2015 löpte ut 2017. Liberalerna driver nu på och är på god väg att få igenom våra krav att outnyttjade gamla tillstånd ska kunna återkallas samt att skolor med återkommande brister enklare ska kunna bli av med sitt tillstånd. Båda dessa delar kräver ändringar i skollagen. 

 

Römosseskolan och tidigare Vetenskapsskolan är exempel på skolor som finansieras med offentliga medel men som tydligt bedrivit undervisning med konfessionella inslag i strid med skollagen och till detta könsuppdelad undervisning. Ska skollagen, läroplanerna och nu senast de nya kursplanernas skärpta skrivningar om jämställdhet på riktigt säkra en allsidig undervisning för alla pojkar och flickor i landet, kan vi inte tolerera att det finns verksamheter som genom kryphål eller byråkrati fortsätter som om ingenting har hänt. 

 

Roger Haddad (L)

Vice ordförande i Utbildningsutskottet, skolpolitisk talesperson