Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Privatiseringsvurm har ökat samhällets sårbarhet

Utländska direktinvesteringar är en förutsättning för att vi ska kunna hålla den höga nivå av konkurrenskraftig innovation vi gör i dag. Men, det får inte gå ut över vår säkerhet, skriver flera S-riksdagsledamöter från Göteborg.Foto: ADAM IHSE / TT NYHETSBYRÅN
Anna Johansson (S), riksdagsledamot Göteborg.Foto: PRESSBILD
Mattias Jonsson (S), riksdagsledamot Göteborg.Foto: LENA DAHLSTRÖM
Gunilla Carlsson (S), riksdagsledamot Göteborg.Foto: PRESSBILD
Johan Büser (S), riksdagsledamot Göteborg.Foto: NATHALIE BESER

Pandemin har riktat strålkastarljuset på hur främmande makt kan utnyttja en krissituation genom att göra strategiska uppköp. Utländska direktinvesteringar i Sverige får inte hota rikets säkerhet, skriver flera S-riksdagsledamöter från Göteborg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Coronapandemin är ett stresstest för individer, hushåll, företag och regeringar. Hela samhällen pressas när arbetslösheten ökar, företag går omkull och ekonomin går mot en djup recession. En förutsättning för att ta sig ur krisen är fortsatt handel med omvärlden. Svensk ekonomi är extremt exportberoende; närmare hälften av den utgörs av export. Utländska direktinvesteringar är en förutsättning för att vi ska kunna hålla den höga nivå av konkurrenskraftig innovation vi gör i dag. Men, det får inte gå ut över vår säkerhet.

 

Pandemin har riktat strålkastarljuset på hur främmande makt kan utnyttja en krissituation genom att göra strategiska uppköp för att komma åt säkerhetskänslig verksamhet. Det kan handla om värdefull teknologi eller om information. Sådana förvärv kan stå i direkt konflikt med svenska säkerhetsintressen. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Säpo och MSB har varnat för säkerhetshot av den här typen under krisen.

 

Nyligen visade det sig att den planerade hamnen i Lysekil - en miljardinvestering som skulle resultera i en av Nordens största hamnar, inklusive en bro och investeringar i vägar och järnväg - skulle genomföras av ett utländskt konsortium med mycket nära relationer till den kinesiska staten. Det finns många fler exempel. Här i Göteborg har högern fört långtgående diskussioner om att sälja Göteborg Energi. 

 

Privatiseringsvurmen som präglade borgarnas regeringsinnehav har ökat samhällets sårbarhet genom att viktiga funktioner som el- och vattenförsörjning, hamnar, eller känslig data nu kan kontrolleras av privata intressen, ibland utländska sådana med helt andra mål än Sveriges säkerhet för ögonen. Det kommunala självstyret möjliggör utländska direktinvesteringar, även säkerhetspolitiskt känsliga sådana, utan att kommunen behöver inhämta godkännande från regeringen. Här skiljer sig Sverige från många andra EU-länder.

 

Officiellt handlar borgerlig politik om att privatisera för att sänka kostnaderna för medborgarna. Konkurrens ska skapa lägre kostnader för användarna, är tanken. Att det inte stämmer visar flera undersökningar av hur avregleringar av marknader som vi tidigare styrde offentligt utvecklats. Mellan 2006 och 2014 sålde alliansregeringen ut gemensamt ägda bolag för över 171 miljarder kronor. Utförsäljningarna var främst ideologiskt motiverade och har inneburit direkta samhällsekonomiska kostnader och försvagat statsfinanserna kraftigt. De kan alltså också innebära en säkerhetsrisk. 

 

EU antog förra året en förordning om granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. Syftet med förordningen är att skapa ett rättsligt ramverk för hur medlemsstaterna kan granska utländska direktinvesteringar inom EU med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning.

 

Det är mot bakgrund av förordningen och den senaste händelseutvecklingen som regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss som stärker arbetet mot utländska direktinvesteringar som hotar svensk säkerhet och allmän ordning. Samtidigt får bland annat FOI i uppdrag att beskriva riskerna med utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter. Myndigheten ska granska generella egenskaper och omständigheter hos investerare som kan innebära en säkerhetsrisk, samt kartlägga vilka områden och branscher där utländska direktinvesteringar kan få negativa konsekvenser för säkerheten. 

 

Tanken är att åtgärderna ska ta tillvara både Sveriges säkerhetsintressen och ta hänsyn till Sveriges beroende av internationell handel och utländska investeringar.

 

Det gäller alltså att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste se upp med utländska direktinvesteringar som hotar vår säkerhet, men vi får inte hemfalla till protektionism. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning.

 

Anna Johansson (S)

Mattias Jonsson (S)

Gunilla Carlsson (S)

Johan Büser (S)

Riksdagsledamöter Göteborg