Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Prata med mina ukrainska vänner, Dan Sten Olsson

En välvillig tolkning är att Dan Sten Olsson har gått på den ryska propagandan och är rätt bekvämt att föra den vidare eftersom det affärsmässigt skulle gynna Stena av att sanktionerna mot Ryssland förbättras, skriver Maria Nilsson (L). På bilden: Vladimir Putin, Rysslands president.
Foto: SERGEI ILNITSKY/EPA/TT
Maria Nilsson (L), riksdagsledamot från Göteborg.
Foto: OLA HEDIN
Dan Sten Olsson, företagare.
Foto: NORA LOREK

2014 invaderade och annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim. Sedan dess har Ryssland arbetar hårt för att skapa en alternativ berättelse om bakgrunden. Vad vinner Göteborgsprofilen Dan Sten Olsson på att gå den ryska regimens ärenden när han torgför osanningar om Krim, skriver riksdagsledamoten Maria Nilsson (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I förra veckan beslutade Stenas huvudägare och koncernchef Dan Sten Olsson att prata lite fritt ur hjärtat om sin syn på Ryssland i allmänhet och på dess annektering av Krim i synnerhet. I en intervju konstaterade Olsson att Krim ”alltid tillhört Ryssland” (DN 4/12). Han konstaterade också att annekteringen kan försvaras genom att Nato flyttat fram sina positioner efter Sovjetunionens fall, tvärtemot vad försvarsalliansen skulle ha lovat. Detta är ett välkänt ryskt narrativ som Dan Sten Olsson återupprepar. Frågan är varför och vilken betydelse det har?

Men först en kort historisk tillbakablick eftersom det är uppenbart att Dan Sten Olsson har funderat en del på Krims status. 

Det finns många orsaker till att Ryssland invaderade och annekterade Krim 2014. Jag redovisar här tre av de viktigaste. 

För det första, det allmänna läget i Ukraina 2014. Annekteringen skedde under Euromajdan, detvill säga den folkliga resningen mot en alltmer korrumperad regim med den av Ryssland stöttade presidenten Viktor Janukovitj i spetsen. 

För det andra, för att säkra den ryska Svarta havsflottan vars hemmabas i Sevastopol på Krim Ryssland långtidsarrenderat. 

Slutligen, för det tredje: Ryssland, i alla fall under Putinregimen, har varit utrikespolitiskt expansivt. En uttalad ambition har varit att återetablera Ryssland som en stormakt som inger rädsla och respekt. Här fanns nu en uppenbar möjlighet att befästa detta.

Under början av 1990-talet, precis efter Sovjetunionens fall, var Krims status omtvistad. På halvön fanns både en rörelse för självständighet (från Ukraina) och en rörelse som önskade se återanslutning till Ryssland. Det var oroligt och Krims omtvistade status resulterade i att området fick status ”Autnomous Republic of Crimea” inom Ukrainas internationellt erkända gränser. Under de år som följde blev Krim mer och mer en integrerad del av Ukraina. Både självständighetssträvanden och önskan att tillhöra Ryssland ebbade ut. 

Vi känner väl till historien om vad som hände våren 2014. Så kallade ”gröna män”, som senare visade sig vara ryska specialförband, började uppenbara sig i städer på Krim. Sedan gick händelseförloppet fort med militärer utan grad- eller nationalitetsbeteckning som ockuperade ukrainska militärbaser och delstatsparlamentet i Simferopol. Det hela kulminerade med en riggad folkomröstning som röstade ja till att ansluta Krim till Ryssland. Annekteringen av Krim markerade det mest flagranta övergreppet mot folkrätten i Europa och den europeiska säkerhetsordningen som rått under efterkrigstiden. 

Vad vinner då Dan Sten Olsson på att gå den ryska regimens ärenden? Möjligtvis ligger svaret i samma intervju. Han säger att han gjort mycket affärer med ryssar och att han gillar ryssar som är ett intelligent folk. En välvillig tolkning är med andra ord att Dan Sten Olsson har gått på den ryska propagandan och att det är rätt bekvämt att föra den vidare eftersom det affärsmässigt skulle gynna Stena att sanktionerna mot Ryssland förbättras. 

Kan då inte näringslivstoppar uttala sig om utrikespolitiska frågor? Självklart. Men problemet är att Dan Sten Olsson inte är vem som helst. Han är en av de mäktigaste personerna i det västsvenska näringslivet och därmed i Sverige. Med detta kommer ett ansvar. 

Jag förväntar mig att Dan Sten Olsson, en företagsledare som verkar på den globala arenan har rudimentära omvärldskunskaper och kan värdera och kritiskt granska propaganda. Förmåga till att värdera information, kritiskt granska med en kompass som alltid värderar frihet och mänskliga rättigheter högre än kortsiktig ekonomisk vinning inom näringslivet kommer att bli än viktigare i takt med det alltmer oroande ryska utrikespolitiska agerandet och det växande kinesiska inflytandet i Sverige och Göteborgsområdet. 

Jag kan mer än gärna bjuda in Dan Sten Olsson till ett digitalt möte med mina vänner som på grund av att de motsatte sig den ryska ockupationen av Krim nu lever som internflyktingar i Kiev. De är inte ensamma. Tusentals människor har flytt Krim och blivit flyktingar efter den ryska ockupationen. 


Maria Nilsson (L)

Riksdagsledamot från Göteborg