Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Politiken ska styra genom detaljplaner, inte stilkrav

Mikael Frej, arkitekt.Foto: PRIVAT
Debatten om Skeppsbron i Göteborg rasar vidare.Foto: CSABA BENE PERLENBERG

Jag tror egentligen att vi är överens om målet, men att vi är oense om vägen dit, skriver arkitekten Mikael Frej i en replik till oppositionsrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Diskussionen som jag och oppositionsrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) har är inte unik. Sedan Donald Trumps exekutiva order om att federala byggnader i USA skall ha ”klassisk-romerska förebilder” och beslutet om att Skeppsbron skall ha ”klassisk traditionell stil” har debatten rasat i alla större tidningar, i USA liksom i Sverige. 

 

Vi är helt överens om att kvaliteten på stadsrummen behöver värnas, om att det är betydelsefullt att människor upplever dem som vackra, och om att politikerna har till uppgift att verka för detta. Vi är också överens om att alldeles för många byggnader i dag är stumma och tråkiga. Jag tror egentligen att vi är överens om målet, men att vi är oense om vägen dit.

 

Vi har ett väl uttänkt förhållande mellan medborgare, tjänstemän och politiker. Vår samhällsordning bygger på att tjänstemännen (sakkunniga) bereder och våra folkvalda politiker beslutar. ”Flödet” av förslag går från tjänstemannasidan till våra politiker och inte omvänt. Politiker som sitter i byggnadsnämnden beställer och beslutar om detaljplaner men det finns gränser för hur mycket de kan styra de sakkunnigas arbete. Plan- och Bygglagen stöder inte styrning av stilar.

 

Diktat om stilar har hittills bara förekommit i diktaturer, vilket nog är den största anledningen till de starka reaktionerna, här som i USA. Man undrar sedan: Varför just klassisk stil och inte neogotisk stil eller nationalromantisk som Röhsska? Jag känner visst medlidande med personen som skall avgöra om fasaden är klassisk nog. Finns det tillräckligt många pilastrar eller skall man kräva en korintisk pelare till?

 

Kravet på klassisk arkitektur är kanske mer ett rop på att det är nog nu, det måste bli bättre. Hur skall det då ske? 

 

Nästan allt som har betydelse för upplevelsen av en byggnad eller stadsdel beror på faktorer som skala, proportioner, variation, material och ljus. Äldre arkitektur hanterar ofta detta utmärkt. Detta kan och skall våra folkvalda politiker ställa krav på genom att verka för styrande detaljplaner. Det finns nya stadsdelar som har skapat variation i en mänsklig skala som Bo01 i Malmö och Vallastaden i Linköping, men de har skapats genom tydliga detaljplaner, inte genom stildiktat.

 

Ser man i stället på områden som RegionCity, Göteborgs nya ”Gotham City”, tycker jag tvärtom att våra politiker inte ”lägger sig i” tillräckligt mycket. Men att säga att ”Göteborgarna har rätt” och ”arkitekternas smakmonopol” är en populistisk retorik som bygger på att skapa konflikt. Den är lika konstruktiv som att tala om stadsbyggnad som en stilfråga.

 

Mikael Frej

Arkitekt på Unit Arkitektur