Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pengar kan inte lösa välfärdens alla utmaningar

Natanael Kvidal, ordförande KDU Göteborg samt förbundstyrelseledamot i KDU Sverige.Foto: PRESSBILD

Jag välkomnar Åsa Plesners förslag att det görs en sammanställning över de forskningsresultat som tagit sig an ”Välfärdsmysteriet” sedan 2008, skriver Natanael Kvidal vid Kristdemokratiska Ungdomsförbundet i en replik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det stämmer att påståendet om att äldreomsorgen ”stramats åt” med 20 miljarder, vilket citeras i rapporten ”Bland klausuler och kvalitetsbrister”, inte är rapportens huvudsakliga slutsats, utan en nulägesbeskrivning från en annan rapport som Åsa Plesner också författat. Vidare påstår jag aldrig att Balans rapport är direkt felaktig. Jag försöker endast att nyansera och sätta den i ett större perspektiv av den kraftigt expanderade välfärdsstaten, där inte ens hälften av de kommunala kostnaderna i dag går till skola och äldreomsorg medan var tionde skattekrona får finansiera administration. 

 

Påståenden om åtstramningar är vanliga i välfärdsdebatten, där Plesner och Balans är delaktiga i att sprida denna bild vidare. Och det är här som vår utgångspunkt egentligen skiljer sig åt. Problemet är nämligen att bilden ofta inte stämmer på lång sikt. 

 

Faktum är, vilket min artikel försökte visa, att kostnaderna för välfärdstjänsterna har ökat rejält under perioder. Och trots att en del studier har gjorts sedan ”Välfärdsmysteriet” först publicerades av SKR så är det fortfarande oklart exakt vad som har drivit på kostnaderna.  

 

När förändringar i kostnadsandelar ses i ljuset av ökade offentliga utgifter och höjda skatter är det svårt att tala om en åtstramning, åtminstone på lång sikt. På så sätt är det snarare Plesners utgångspunkt, det vill säga att en andelsminskning innebär en åtstramning, som man kan betvivla, och inte min. 

 

Att fördyringen i välfärden skett parallellt med att välfärdstjänsternas kostnadsandel tydligt minskat innebär dessutom att kommunerna ägnar sig i allt mindre utsträckning åt kärnverksamhet. Det är en aspekt som, förvånansvärt nog, får väldigt lite uppmärksamhet i välfärdsdebatten trots de utmaningar som pekas ut.   

 

En onyanserad bild av åtstramningar bidrar även till en uppfattning av att alla välfärdens utmaningar kan överkommas med mer pengar. Detta är skälet till att jag tar upp frågan om kostnadsdrivande administration och detaljstyrning där det är oklart om det resulterat i vare sig högre effektivitet eller upplevd nöjdhet hos medborgarna.

 

En sak står dock klar: trots våra olika utgångspunkter delar både Plesner och KDU Göteborg engagemanget för en bättre välfärd. Därför välkomnar jag hennes förslag att det görs en sammanställning över de forskningsresultat som tagit sig an ”Välfärdsmysteriet” sedan 2008 så att vi kommer närmare en lösning.

 

Natanael Kvidal 

Ordförande KDU Göteborg samt förbundstyrelseledamot i KDU Sverige.