Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pedagogisk omsorg viktigt komplement till förskola

Susanne Svensson, utbildad barnskötare, pedagogisk omsorg Göteborgs Stad.Foto: PRESSBILD
Tobias Wallin Utbildad barnskötare och huvudskyddsombud, sektion Kungälv, Kommunal VästFoto: PRESSBILD
Christina Blennerhed, barnskötare och sektionsordförande, sektion Förskola-Skola Kommunal Väst.Foto: PRESSBILD
Anna Skarsjö, avdelningsordförande Kommunal Väst.Foto: PRESSBILD

Ett etableringsstopp och en gradvis avveckling av den pedagogiska omsorgen är inte lösningen på problemet med oseriösa aktörer, skriver Susanne Svensson, Tobias Wallin, Christina Blennerhed  och Anna Skarsjö.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. När regeringens särskilda utredare, Linda Eskilsson, säger att den pedagogiska omsorgen har ”spelat ut sin roll” som barnomsorgsalternativ i Sverige, och att den ”kommit för långt bort ifrån förskolan”, så säger hon egentligen att regeringen misslyckats med att tillföra och fördela resurser utifrån de behov som finns inom barnomsorgssektorn. Av de två åtgärdspaket som tagits fram förespråkar Eskilsson att man löser problemet genom att helt enkelt hänga loss det. Det är en olycklig lösning som endast skulle leda till nya bekymmer. 

 

Den kommunala pedagogiska omsorgen i Göteborg med omnejd håller en hög organisatorisk standard, med chefer som arbetar hårt för att förskolans läroplan ska följas. Återkommande arbetsplatsträffar och aktiva samtal kring arbetsmiljö, är andra saker som bidrar till hög kontinuitet och tillhörighetskänsla. 

 

Att denna verksamhet genom generaliseringar blir förknippad med oseriösa privata aktörer inom samma verksamhetsområde är både beklagligt och oförtjänt.

 

Inom Kommunal Västs organisationsområde finns många medlemmar som arbetar som dagbarnvårdare - eller dagmammor, som det lite slarvigt brukar kallas - och som gör ett fantastiskt arbete, varje dag, hela dagarna. Barnen står i fokus i en verksamhet som är så ”hemnära” som det bara är möjligt, vilket bidrar till extra trygghet för barnen.

 

Tryggheten i en plats hos en dagbarnvårdare är A och O för de barn som av olika anledningar inte mår bra av att vistas i den vanliga förskoleverksamheten. Den tryggheten är också ofta förknippad med en mycket nära kontakt och ett fint samspel mellan barn, dagbarnvårdare och föräldrar.

 

Många kommuner saknar tillräckliga möjligheter att ombesörja behovet av barnomsorg utan den pedagogiska omsorgen som uppbackning. Om det blir för långt att åka till en trygg plats att lämna barnen på kan det leda till att många helt väljer bort barnomsorgen, vilket i sin tur påverkar barnen och också kvinnors möjlighet till förvärvsarbete. 

 

Den pedagogiska omsorgen är med andra ord ett nödvändigt komplement till förskolan, och i vissa fall den enda typ av omsorg som passar. Det är viktigt att Sverige kan erbjuda en individanpassad omsorg, och inte bara en likvärdig sådan. Det blir en farlig förenkling i sammanhanget, eftersom olika barn har olika behov. 

 

Ett etableringsstopp och en gradvis avveckling av den pedagogiska omsorgen är inte lösningen på problemet med oseriösa aktörer. Nyckeln till framgång är snarare en övergripande kvalitetshöjning av omsorgen, vilket beskrivs i det första åtgärdspaketet som presenterades i det aktuella betänkandet.

 

Göteborgs Stad har föregått med gott exempel för en generell kompetenshöjning, genom att utbilda alla dagbarnvårdare till barnskötare. Det exemplet borde fler kommuner ta efter.

 

Ökade utbildningskrav på dagbarnvårdare, tillsammans med införande av övergångsregler som innefattar möjlighet till validering och kompetensutveckling inom till exempel yrkeshögskola, skulle höja kvalitén på omsorgen avsevärt.  

 

Man behöver ställa högre krav på verksamheternas utformning och tillkomst, för att förhindra oseriösa aktörer att etablera sig på marknaden. Det är också högst väsentligt att man har möjlighet att pröva lämpligheten på nya dagbarnvårdare samt kontinuerligt granska kvalitén på verksamheterna. 

 

Genom högre krav, bättre tillsyn och kompetenshöjande insatser skapar vi bättre förutsättningar och kan säkerställa att alla barn får samma chans till utveckling, och möjligheter att vara väl rustade för grundskolans kunskapskrav. Den likvärdigheten är både väsentlig och gynnsam. För alla.

 

Susanne Svensson

Utbildad barnskötare, pedagogisk omsorg, Göteborgs Stad

 

Tobias Wallin

Utbildad barnskötare och huvudskyddsombud, sektion Kungälv, Kommunal Väst

 

Christina Blennerhed

Barnskötare och sektionsordförande, sektion Förskola-Skola, Kommunal Väst

 

Anna Skarsjö

Avdelningsordförande Kommunal Väst