Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Öka lagstiftningsfarten med flera knop

Foto: VALENTIN OGNEOV / GÖTEBORGS HAMN
Foto: PRESSBILD
David Lega, kommunalråd i Göteborg (KD).
Foto: PRESSBILD

Regeringen har varit för långsam med lagändringen som krävs för att förhindra att hamnar runtom i landet lamslås av orimliga arbetsplatskonflikter. Driftsäkerhet och förtroende bland kunderna är viktigt för att hamnen ska fungera, skriver Hampus Hagman (KD) och David Lega (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sedan i går onsdag pågår det konflikt i flera svenska hamnar, inklusive hamnen här i Göteborg. Detta är djupt problematiskt för Sverige, som är ett litet och handelsberoende land. Handel och företagande är en grundförutsättning för välfärden. Det är företag som skapar jobb och det är genom jobb som välstånd och välfärd skapas. Många svenska jobb är beroende av handel med omvärlden. Den infrastruktur som krävs för att handeln ska fungera är därför helt avgörande för vår välfärd. I denna infrastruktur är hamnarna en avgörande del. Därför är hamnkonflikterna så mycket större än bara arbetsplatskonflikter i våra hamnar. Massvis av jobb hotas av dessa återkommande konflikter.


Cirka 90 procent av allt gods till och från Sverige transporteras i något skede till havs, och hamnarna är förstås den avgörande länken i dessa transporter. Därför är konflikten som nu pågår oerhört skadlig för hela Sverige. Den allra viktigaste hamnen är utan tvekan Göteborgs Hamn, som namnet till trots är mer än bara Göteborgs hamn. Cirka 60 procent av Sveriges export går via hamnen på Hisingen, som dessutom också har mycket stor betydelse för Norge. Det är dessutom en hamn som det just nu återigen går bra för. I tisdags släppte hamnen siffror som visar att containervolymen förra året ökade med 17 procent jämfört med 2017. Hamnen har dessutom stor potential att växa ytterligare eftersom totalkapaciteten ligger långt över dagens nivåer. Det är bra, och därför är det riktigt illa att nya konflikter nu bryter ut.


Hamnverksamhet är inte bara siffror, containrar och kranar. Driftsäkerhet och förtroende bland kunderna är minst lika viktigt för att hamnen ska fungera. När förtroendet för hamnens verksamhet sjunker bland de som är beroende av den, väljer transportörerna andra vägar. Det såg vi tydligt under 2017, då containervolymerna minskade kraftigt, viktiga direktlinjer drogs in och gods flyttades till städer som Rotterdam och Hamburg. Volymerna flyttades också till andra transportslag, som inte är lika effektiva som sjöfarten i fråga om kostnader och miljö, men som har den viktiga konkurrensfördelen att de fungerar. Detta försämrar Sveriges konkurrenskraft, det fördyrar för svenska konsumenter, och det tär ytterligare på miljön.


För att komma tillrätta med problemet med återkommande konflikter tillsatte regeringen under förra mandatperioden en utredning för att föreslå fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. Alltså precis den situation som gäller i Göteborgs Hamn och de andra svenska hamnarna. Utredningen är nu ute på remiss och så sent som förra veckan behandlade Göteborgs kommunstyrelse stadens svar till regeringen kring hur den ställer sig till utredningen. Slutsatsen är att det krävs en begränsning av rätten att vidta stridsåtgärder för att värna den svenska modellen, en slutsats som också parterna på svensk arbetsmarknad kommit fram till. Det är glädjande att Göteborgs kommunstyrelse nästan enhälligt ställde sig bakom de lagändringar som föreslogs i utredningen. Enbart Vänsterpartiet hade en avvikande uppfattning, vilket än en gång visar att de inte förstår hur resurserna till vår välfärd skapas och vad det är som hotar den.


Vi ser positivt på att utredningen tillsattes men är mycket kritiska till det långsamma tempo som regeringen haft i frågan. Reaktionen kom väl sent och när den väl reagerade så tilläts arbetet dra ut på tiden. Förtroende går snabbt att rasera, men tar lång tid att bygga upp. Därför krävde vi redan 2017 ett betydligt högre tempo från regeringen, genom att lämna ett så kallat delbetänkande i frågan om stridsåtgärder, så att lagstiftning skulle kunna komma snabbare på plats. Tidigare har beskedet varit att den nya lagstiftningen skulle vara på plats under 2019, nu är det 1 januari 2020 som gäller. Det är mycket beklagligt. Nu är vi återigen i en situation där konflikter hotar jobb och välfärd, en situation som hade kunnat undvikas om beslutsviljan hos regeringen hade varit starkare.


Hampus Hagman (KD)

Riksdagsledamot från Göteborg


David Lega (KD) 

Kommunalråd i Göteborg och kandidat till EU-parlamentet