Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling vid Västsvenska Handelskammaren. Foto: VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMARENGunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling vid Västsvenska Handelskammaren. Foto: VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN
Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling vid Västsvenska Handelskammaren. Foto: VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN
Foto: CSABA BENE PERLENBERGFoto: CSABA BENE PERLENBERG
 Foto: CSABA BENE PERLENBERG

Lyft blicken, Göteborg

Publicerad

Göteborg behöver få genomgående regiontrafik för att öka kapaciteten, sprida resenärerna och minska antalet byten. Förändringar i stadsmiljön kräver att man lyfter blicken, skriver Gunilla Grahn-Hinnfors vid Västsvenska Handelskammaren.

Är Göteborg en medelålders kille med gitarr och skön, om än något daterad, humor? Hans hobbyband har fortfarande en och annan spelning, men genombrottet kom aldrig och nu är det nog försent. Och snart är det ännu en omorganisation på jobbet. Nej, han är inte nöjd där han traskar i snålblåsten nerför backen på Kungsgatan. 

I den offentliga debatten låter ofta Göteborg som en sådan kille: Det mesta var ljusare och bättre förr och nu ska de gräva upp hela staden och ta bort alla p-platser.

 

En annan bild är att det händer massor med spännande saker i Göteborg: Här testas självkörande fordon, det byggs hus som genererar mer energi än de förbrukar och nya företag inom allt från life science till filmproduktion etablerar sig i vår stad. Gång på gång lyfter internationella tidskrifter, som Vogue och Huffington Post, Göteborg som stället att åka till.

 

Så, hur är det med självbilden och hur blir det när massor av byggprojekt startas den närmaste tiden?

 

Visst finns killen med gitarren kvar, men han är inte omöjlig. Dessutom finns ett stort mörkertal av positiva göteborgare som gillar förändringar och byggande i staden. Den slutsatsen kom vi på Västsvenska Handelskammaren fram till när vi, tillsammans med Sifo, gjorde en attitydundersökning. 1 000 göteborgare och 800 malmöbor fick svara på frågor om hur de ser på byggande, förtätning, infrastruktursatsningar, befolkningstillväxt och företagsetableringar. 

 

Resultatet från Göteborg var att de allra flesta gillar förändringar och byggande. Hela 92 procent ser behovet och är positiva till att det byggs fler bostäder. Många i Göteborg, så mycket som 67 procent, har själva känt av bostadsbristen, antingen genom egna erfarenheter eller genom en närstående. 

 

Diskussionen om förtätning av innerstaden brukar snabbt bli eldfängd i spalterna, men en majoritet i Göteborg (53 procent) tycker att det är positivt med fler hus i innerstaden och 94 procent gillar att det byggs i andra stadsdelar. 

 

Vi behöver bli fler i Göteborg. Det gör vår stad och region mer attraktiv för företagsetableringar som ger nya jobb och ökad tillväxt. Företagen som flyttar hit behöver lokaler och de anställda behöver bostäder. Både regionen och staden är dessutom i stort behov av satsningar på mer kollektivtrafik som upplevs som pålitlig och attraktiv.

 

Det är här den omdiskuterade Västlänken kommer in i bilden. Nej, inte heller i vår undersökning är tågtunneln särskilt älskad. 38 procent tycker att det är ett bra förslag, 50 procent att det är dåligt. Men det skiljer sig mycket åt i olika grupper. Bland dem som är under 45 år är det fler som är positiva än negativa, likaså bland dem som bott i Göteborg kortare än 15 år.

 

Handelskammaren ser Västlänken som en viktig pusselbit i regiontrafiken. Vi behöver få genomgående regiontrafik för att öka kapaciteten, sprida resenärerna och minska antalet byten så att fler väljer att åka kollektivt. Men en tunnel under staden gör inte ensam jobbet. Järnvägen till Borås är i dag av museistandard och endast 0,8 procent av pendlarna mellan Västsveriges två största städer tar tåget. 

 

Vi vill se en ny lånefinansierad stambana mellan Göteborg och Stockholm via Landvetter flygplats och Borås. Vi ser också ett stort behov av upprustning av både Bohusbanan och Västra stambanan mellan Alingsås och Göteborg. Med dessa sträckor och Västlänken skulle regionpendlingen som redan i dag är stor kunna gå betydligt snabbare och smidigare.

 

Det finns så mycket bra i Göteborg. Vi gillar den här stan och vill att den ska fortsätta att utvecklas. I själva verket har den förändrats ända sedan 1600-talet, då holländarna grävde kanaler i leran och byggde den handelsstad som vi fortfarande ser spår av i dag.

 

Om killen med gitarren lyfter blicken och fortsätter ner mot Esperantoplatsen kommer han att se en stadsdel med enorm men outnyttjad potential. När Skeppsbron, området längs Masthuggskajen och Västlänken väl byggts – en process vi hoppas snart kan gå vidare – kommer de delarna av staden att återtas och bli riktigt attraktiva delar av ett utvidgat centrum.

 

Gunilla Grahn-Hinnfors

Ansvarig stadsutveckling vid Västsvenska Handelskammaren

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag