Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Låga förväntningar är rasism

Framgång uppnås när det ställs samma krav på alla elever oavsett bakgrund, skriver Jörgen Fogelklou (SD) och Agneta Kjaerbeck (SD).Foto: LEV DOLGACHOV/COLOURBOX
Jörgen Fogelklou (SD), oppositionsråd Göteborg.Foto: SD GÖTEBORG
Agneta Kjaerbeck (SD), kommunfullmäktigeledamot.Foto: PRESSBILD

Sverigedemokraterna i Göteborg vill sänka skolornas fördelning baserat på socioekonomiska grunder med 600 miljoner. Vi underblåser inte de låga förväntningarnas rasism, skriver Jörgen Fogelklou (SD) och Agneta Kjaerbeck (SD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Med 7,8 miljarder kronor under 2019 är en av Göteborgs största budgetposter grundskolan. Nu menar en offentlig granskningsaktör att Göteborg Stad enbart inom just grundskolan skulle kunna spara över en miljard årligen utan att göra avkall på kvaliteten.

 

Skolan är en av grundbultarna i morgondagens välfärd. En jämlik skola med samma grundförutsättningar är därför ett viktigt inslag i Sverigedemokraternas politik. Vi satsar 100 miljoner kronor på utbildning utöver dagens nivå i vår lokala nya budget, samt genomför en viktig omfördelning av de resurser skolorna får.

 

Göteborgs skolverksamhet finansieras genom ett belopp som består av två delar. Ett grundbelopp som fördelas lika till alla skolor (90 procent av totala fördelningen) samt en mindre del (10 procent av totala fördelningen) som fördelas till skolor baserat på olika socioekonomiska faktorer. Summan från denna senare del varierar stort mellan olika skolor där en del skolor får en väldigt liten tilldelning samtidigt som andra skolor kan få ett upp till 10 gånger så stort belopp.

 

SD vill sänka skolornas fördelning baserat på socioekonomiska grunder med 600 miljoner. Hälften av detta belopp, 300 miljoner, samt de ytterligare 100 miljoner som vi vill satsa på skolorna används för att höja grundbeloppet som sedan fördelas lika till alla skolor. Resterande 300 miljoner läggs i en kommuncentral pott reserverad för utbildningskostnader i stadens skolor. Denna pott kan skolor sedan äska medel ur, i de fall verksamheten kräver.

 

Det här är den stora skiljelinjen mellan oss, socialisterna och Demokraterna. Vi underblåser inte de låga förväntningarnas rasism, där man förutsätter att hudfärgen sätter ton för ambition. I 24 års tid har vi sett vad dessa låga förväntningar gjort med en stad och dess unga människor. Problemet är inte att det finns framgångsrika skolor och ambitiösa elever, utan att det finns dåliga skolor och elever som inte tillvaratar den gåva som en avgiftsfri skola med fria måltider innebär.

 

Problemen förklaras ofta med en växande segregation. Här måste politiker tänka om. Utgångspunkten ska vara att invandrade är handlingskraftiga, lika villiga och kapabla som vem som helst att ta ansvar. Det är i grunden en fråga om respekt, att fylla frasen ”alla människors lika värde” med substans. Den långsiktiga lösningen blir att göra alla skolor attraktiva, att höja lägstanivån. Det görs genom krav på alla elever, oavsett bakgrund. Nolltolerans mot dåligt beteende och skadegörelse, krav på svenska språket och arbetsro.

 

Framgång uppnås när det ställs samma krav på alla elever oavsett bakgrund. Dessa självklara åtgärder ska vara i fokus: Höj lägstanivån och sluta särbehandla människor på basis av deras bakgrund.

 

Man kan inte, likt Liberalernas gruppledare Helene Odenjung under pågående budgetmöte på måndagens fullmäktige skylla på att det skulle bli en för stor administrativ apparat. Vi förväntar oss i stället att vitsen med en grund och -förskolenämnd är att ha ett mer djupgående engagemang i dagens förskoleklasser och grundskolelever. Det svåra är att komma åt de normer som ger upphov till beteenden som sakta men säkert eroderar samhällsgrunden och därmed tilliten människor emellan. Att identifiera de normer som legitimerar våld och hot mot klasskamrater, lärare och rektorer. Det handlar likväl om att uppmuntra faktorer som får elever att kämpa och finna tillfredställelsen i att kunna följa med i kursens lästakt. 

 

Vi ska inte sitta och detaljstyra med låga förväntningar på människor i vissa utvalda områden!  Vi ska inte ta för givet att det saknas egenansvar och en stark vilja i de unga, helt enkelt.

 

Jörgen Fogelklou (SD)

Oppositionsråd Göteborg

 

Agneta Kjaerbeck (SD)

Kommunfullmäktigeledamot Göteborg