Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klockan klämtar för svensk ödesfråga

Foto: HANNAH MCKAY/EPA
Stefan Gustavsson, näringspolitisk chef vid Västsvenska Handelskammaren.Foto: PRESSBILD
Markus Ottemark, qnsvarig infrastruktur Västsvenska Handelskammaren.Foto: VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN

Sverige behöver mer och bättre fungerande järnväg. Nu finns det även en riksdagsmajoritet för höghastighetstågen. Det bör drivas igenom. I Storbritannien byggs det nu nya anslutningar till de större närliggande städerna till höghastighetsjärnväg, skriver Västsvenska Handelskammaren.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sverige har fått en ny riksdag och inom kort en ny regering som de närmaste fyra åren kommer att stifta nya lagar och fatta en mängd beslut. Endast ett fåtal av dessa beslut kommer att påverka landets invånare och näringsliv år 2100. Men det finns ett beslut som skulle göra avtryck även om 80 år – att bygga nya stambanor för höghastighetståg. 

 

Valresultatet har också skapat ett osäkert parlamentariskt läge, men i frågan om höghastighetsjärnväg har valresultatet gett ett tydligt besked – en stor och blocköverskridande riksdagsmajoritet är positiv. Nu måste denna majoritet driva igenom bygget av nya stambanor. 

 

Samtidigt som den järnväg vi har är sliten och utnyttjas till bristningsgränsen så växer Sveriges befolkning snabbt. År 2040 är vi närmare 12 miljoner invånare varav merparten kommer att bo i städer i södra Sverige. Mängden gods som då behöver transporteras beräknas öka med mer än 50 procent i jämförelse med i dag. Det räcker därmed inte att underhålla befintliga spår – Sverige måste ha mer järnvägskapacitet. Västsvenska Handelskammaren är övertygad om att nya stambanor som binder ihop Stockholm med Göteborg och Malmö via Jönköping är bästa alternativet. 

 

För direkt berörda stationsorter som Linköping, Jönköping och Borås är fördelarna med en ny järnväg uppenbara: Kortare restider, större arbetsmarknad, tillförlitligare transporter med mera. Men även städer som inte ligger utmed de nya stambanorna har mycket att vinna om Sverige följer andra europeiska exempel, Storbritannien är ett av de mer intressanta. 

 

I Storbritannien bygger man nu anslutningar från de större närliggande städerna till höghastighetsjärnvägen. För exempelvis Växjö skulle en sådan anslutning till höghastighetsjärnvägen innebära en restid till Stockholm på mindre än två timmar. I dag tar tåget tre och en halv timme. Från Falköping skulle man via Jönköping nå Köpenhamn på bara 2,5 timmar. Att vi borde koppla ihop den nya järnvägen med Arlanda och därmed radikalt öka tillgängligheten till vår nationella huvudflygplats borde också vara en självklarhet. 

 

Ytterligare en princip man följer i Storbritannien är att placera stationerna centralt i städerna. Det låter självklart men för att kortsiktigt spara pengar kan det vara lockande att lägga stationen utanför stadskärnan. Så höll det på att bli i Leeds, men efter påtryckningar från bland annat den lokala Handelskammaren placerades stationen centralt i anslutning till den befintliga. Oundvikligen innebär det en del rivningar men samtidigt förväntas invånarantalet i centrum att fördubblas. I Leeds fall råder det ingen tvekan om att ett sådant beslut kommer skapa en attraktiv citykärna för både människor och företag. Vi tror att det är helt avgörande att vi även i Sverige väljer att placera stationerna centralt även om det i korta perspektivet innebär att det blir stökigt och vissa fall kostsamt. 

 

Samtidigt finns en debatt i Storbritannien där kritikerna menar att de beräknade kostnaderna för höghastighetsjärnvägen riskerar att öka. Dessa farhågor finns också i Sverige. Lika viktigt som det är att vi lär av goda exempel från andra länder som investerar i höghastighetsjärnväg, är det att vi lär av eventuella misstag för att därmed undvika att upprepa dem.

 

Sverige behöver mer och bättre fungerande järnväg. Vi har de ekonomiska möjligheterna att genomföra en snabb utbyggnad men det kräver alternativ finansiering. Genom att låna till finansieringen fördelas kostnaden över flera decennier. Det har nog framtidens användare av järnvägen ingenting emot, givet att prognoserna för de framtida transportbehoven stämmer. Sannolikt skulle framtidens dom bli hårdare om vi väljer att inte investera i vår transportinfrastruktur. Inför valet 2018 var det få partier som talade om behovet av nya stambanor, men kanske är den frågan som gör att kommande generationer har anledning att tala om 2018 års riksdagsval. 

 

Stefan Gustavsson

Näringspolitisk chef Västsvenska Handelskammaren

 

Markus Ottemark

Ansvarig infrastruktur Västsvenska Handelskammaren