Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klarar VGR av vårdbehovet med färre antal i sjukvården?

Heikki Klaavuniemi (SD), regionråd i opposition i VGR.Foto: SVEN LINDWALL
Foto: MATHIAS BERGELD

Inför återstående del av 2020 och 2021 står vi inför den tuffaste utmaning sjukhusen haft sedan regionen bildades, skriver regionrådet Heikki Klaavuniemi (SD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vem kunde förutspå att covid-19 skulle slå till med den kraft den gjorde? Att sjukvårdspersonalen i Västra Götalandsregionen har orkat stå ut så väl som den ändå har gjort är inget annat än imponerande uthållighet. När politikerna gick på semester fick personalen slita under en högst ovanlig sommarsituation. Personal bytte avdelningar, ambulanser ställdes av för att kunna bemanna IVA-avdelningar och semestrar flyttades fram. 

Sverigedemokraterna föreslog i slutet av juni att den extra lönesatsning till personal som arbetade i avdelningar där covid-19 patienter vistades i, skulle fortsätta. 

I total enighet bestämde regionstyrelsen att en lönesatsning skulle ges mellan april och juni. Men enigheten var obefintlig när SD föreslog att den även skulle gälla för juli och augusti månad. Den styrande minoriteten hänvisade till att pengar saknades och den röda oppositionen hade fått en ny uppenbarelse och hänvisade denna gång till att det inte var politikens roll att bestämma löners omfattning. 

Ironin i det hela är att det ser ut som att VGR i går ur 2020 med positivt resultat, eftersom andra nämnder förutom hälso- och sjukvård ser ut att ge positiva avvikelser och regeringen ser ut att ösa statsstöd över regionen. Så nog fanns det pengar, och nog finns det pengar om man retroaktivt skulle vilja ge personalen ekonomiskt stöd. 

Vi anser att det finns goda skäl att regionstyrelsen återigen prövar vårt yrkande som vi lade i juni månad.

Inför återstående del av 2020 och 2021 står vi inför den tuffaste utmaning sjukhusen haft sedan regionen bildades. Den så mindre smickrande kallade ”vårdskulden” blir en tuff utmaning för sjukhusen.

Det är utan att överdriva ett enormt uppdämt behov av vård! Än så länge bedöms uppdämningen omfatta 13 000 operationer och 10 000 besök till den specialiserade sjukhusvården. 

Sverigedemokraterna insåg tidigt i år, när covid-19 började bli kännbar för sjukhusen, att sjukhusens arbete att rätta till de negativa resultaten inte kunde fortsätta samtidigt som de mötte pandemins effekter. Detta då en central del av sjukhusens arbete, att nå både balans för innevarande år och återställning av negativt kapital från tidigare år, var att minska på antal nettoårsarbetare. 

Sjukhusen har aldrig under den tiden jag varit politiskt verksam lyckats spara medel på andra områden, exempelvis ombyggnationer, eller lyckats effektivisera behandlingar som det talas om så ofta. Nej det effektivaste har alltid varit att sätta stora minustecken på personalbemanningen i sina detaljbudgetar.    

Lyckligtvis nådde vi enighet, sjukhusen behövde ej fokusera på att återställa negativt kapital under resten av 2020. Samtidigt drev vi hårt i personalutskottet att sjukhusen hellre skulle tillämpa en slags veckoslutstjänstgöringsmodell, i stället för att minska antal nettoårsarbete. Även denna idé fick visst stöd.

Men verkligheten ser annorlunda ut. Sjukhusen har ändå dragit ner på nettoårsarbetare. Det enda sjukhus som är undantaget är Sahlgrenska som faktiskt har ökat med 303 personer jämfört med 2019. De andra sjukhusen har minskat med 329 stycken.

Frågan om hur vi ska klara av pandemins konsekvenser är nu hänvisad till kommande regionfullmäktige och även till kommande förslag till ny budget för 2021.

Att finansiera ett normalläge där det uppdämda vårdbehovet arbetas av samt att vi återgår till de tillgänglighetsnivåer vi hade innan covid-19 kostar runt 1 miljard kronor och då är det inte medräknat någon förhöjd ambitionsnivå.

Frågorna hopar sig: Har VGR råd? Och klarar vi axla det uppdämda vårdbehovet om personalantalet blir färre? 

Förslag finns om att regionstyrelsen ska bemyndigas att hantera frågan. Den röda oppositionen lär kräva att uppdämningen inte ska upphandlas bort medan den styrande minoriteten inte kommer att vilja höja ambitionsnivån. 

Vi är övertygade om att sjukhusens befintliga- och återbesatta personal är nyckeln. Vi är övertygade om att redan upphandlade nivåer måste utnyttjas till max och eventuellt utökas med andra tillkommande avtal. 

 

Heikki Klaavuniemi (SD)

Regionråd i opposition i Västra Götalandsregionen