Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klädkoder hör inte hemma i svensk skola

Leo Gerdén Ordförande för Sveriges ElevrådFoto: PRESSBILD

Klädkoder där elever inte får bära mjukisbyxor eller andra kläder signalerar att elever från resurssvaga områden inte ska söka sig till skolan. Men i Sverige ska inte skolan välja sina elever, det är eleverna som ska välja sin skola, skriver Sveriges Elevråds ordförande Leo Gerdén.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I veckan har det rapporterats om att elever på Jensen grundskola i Göteborg uppmanats att inte ha ”becknarväskor” och machokläder. En elev på skolan har också vittnat om att hon ombads att inte bära magtröja för att det skulle distrahera killarna. Sveriges Elevråd är skarpt kritiskt till Jensens sätt att stigmatisera och objektifiera unga människor. Men tyvärr måste vi meddela att det inte är någon nyhet att vissa friskolor frångår principen om att vi elever väljer vår skola och inte tvärtom. 

Jensen och andra friskolors klädkoder och skoluniformer hör inte hemma i svensk skola. Det handlar om ren och skär marknadsföring och positionering när de försöker attrahera en viss typ av elever och exkludera andra. Det är tydligt att Jensens riktlinjer kring exempelvis materialval på byxor handlar om att motverka elever från socialt utsatta områden, en stil de själva kopplar ihop med ”gängbildningar” och machokultur. Jensens rektor har även i ett brev skrivit att skolan aktivt arbetat för en förändring de senaste åren; ”90% av eleverna kom från socialt utsatta områden och atmosfären på skolan präglades verkligen inte av den trygghet och studiero vi i dag är så stolta över”. 

Klädkoder som innebär att elever inte får bära mjukisbyxor och ”becknarväskor” blir därmed ytterligare en signal för att elever från resurssvaga områden inte ska söka sig till skolan. Eftersom bakgrund har en stor inverkan på elevernas möjligheter att lyckas i skolan, blir elevunderlaget både billigare och enklare.

Att säga att klädkod har något med studiero att göra, när det egentligen handlar om skolans egna fördomar är rakt av förkastligt. Disciplinära inslag som klädkoder och mobilförbud är och har aldrig varit några quickfix för ökad studiero. Om du frågor våra medlemmar vad de behöver för ökad studiero är det snarare evidensbaserade insatser som fler behöriga lärare som har mer tid för eleverna och en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Den elev som halkat efter i skolan och skapar oordning behöver mer tid med sina lärare, se ökade framtidsutsikter och återfå tron på skolan – inte byta byxor.

Bristen på respekt för elevers rätt att klä sig hur man vill blir extra tydlig när en tjej på en av Jensens skolor ombads att inte ha på sig magtröja. Det är i grunden ett objektifierande av elevers kroppar som inte har någon som helst plats i svensk skola. Alla elever ska ha rätt att uttrycka sig, även via sin klädsel. Enligt Skolverket är denna rätt grundlagsskyddad genom yttrandefriheten. Det finns inga praktiska fördelar att generellt införa klädkoder i skolan, utan detta blir enbart tomma signaler och ett sätt att marknadsföra skolan genom elevernas klädsel. Elevers utseende och attribut görs till en del av varumärkesstrategin. 

I Sverige ska inte skolan välja sina elever, det är eleverna som ska välja sin skola. Skolsegregationen är kanske den främsta orsaken till den bristande likvärdighet vi ser i skolan i dag, och att elever får olika livschanser beroende på vilken skola de går på. Jensen säger att deras skola inte är för alla, men där har de fel, svensk skola är visst till för alla. Skolan ska med öppna armar ta emot de elever som kommer in på skolan baserat på ett objektivt och jämlikt urval. Våra klädesplagg eller deras fördomar ska inte vara en del av friskolekoncernens varumärkesbygge. Det är vår grundläggande rätt att ha på oss vad vi vill.

 

Leo Gerdén

Ordförande för Sveriges Elevråd