Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Jordbruksstöd mot populism

Kristina Jonäng Kandidat till Europaparlamentet (C) Foto: PRESSBILD
Nästan ingen pekar på faran med att pressa Europas livsmedelsproducenter, varken ur ekonomisk eller säkerhetspolitiskt perspektiv, skriver Kristina Jonäng (C). Foto: SHUTTERSTOCK

Stöd till jordbruk och andra småföretag på landsbygden samt ekonomiskt bistånd till bruksorter kan stävja antidemokratiska krafter. Det är hög tid att vi slutar låtsas att EU-stöd är en sak och demokrati något annat. Det hör ihop, skriver EP-kandidaten Kristina Jonäng (C).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

EU-valrörelsen har mest handlat om kärnkraft och om regeringens förmåga att leda Sverige. Ganska lite debatt har förts om konkreta frågor som hanteras i Europaparlamentet. I den mån EU-frågor berörs, sker det på ytan. Jag tänker på EU:s jordbrukspolitik. Många partier är tvärsäkra på att EU-budgeten för jordbruk ska minska. Ganska få kandidater utvecklar den ståndpunkten.  

 

EU:s budget handlar i huvudsak om jordbruk, fiske, stöd till landsbygds- och regional utveckling, satsning på forskning, socialfondsmedel och stöd till fattiga områden. Nu förs samtal mellan den svenska regeringen och kommunsektorn om hur medlen bör fördelas mellan olika budgetkonton under nästa programperiod. Vi diskuterar att flytta medel från EU:s landsbygdsprogram till regionalfonden. Ett sådant förslag kan innebära att de folkvalda regionerna får fördela medlen, i stället för länsstyrelserna. 

 

Europaparlamentet ska snart ta ställning till EU-kommissionens förslag om en bantad EU-budget till följd av Brexit. Sedan ska detaljerna i EU:s jordbrukspolitik (CAP) förhandlas. Den som reflekterat kring dessa frågor kan ana att en hård kamp väntar om medlen mellan å ena sidan jordbruk och å andra sidan övriga EU-stöd. Om EU-kommissionens förslag om en bantad budget går igenom, rentav utan att ha föregåtts av en rejäl debatt i valrörelsen, riskerar vi ett stökigt eftermäle. 

 

De flesta partierna framför behovet av att främja demokrati, att minska populism och hålla tillbaka extremism. Samma debattörer understryker utan omsvep att budgeten till jordbruk, fiske, landsbygd mm ska minska. Knappt någon funderar över att stöd till jordbruk och andra småföretag på landsbygden samt ekonomiskt bistånd vid strukturomvandlingar i bruksorter kan ha effekten att stävja antidemokratiska krafter. EU-medel har spelat roll för att omvandla exempelvis Borås från smutsig textilstad till ett hållbart ”modemecka”. EU:s regionalfond underlättar bredbandsutbyggnad i området Skåne-Blekinge. Det är hög tid att vi slutar låtsas att EU-stöd är en sak och demokrati något annat. Det hör ihop. 

 

Sverige och Europa balanserar på en skör tråd när det gäller demokrati. Valet till Europaparlamentet i maj 2019 kan bli en rysare och en historisk milstolpe för hur Sverige och Europa valde väg. Centerpartiet har en central roll i sammanhanget. Vi har ibland försökt spela rollen som både renläriga socialliberaler och landsbygdshögerns främsta företrädare. Den kombinationen är svår, lika svår som EU-samarbetet i stort. Samtidigt är Centerpartiet den aktör som bäst balanserar frågor mellan jordbrukshöger och finrumsliberaler, ytterst mellan socialister och konservativa. 

 

Det finns ett utbrett missnöje i Europa som har tydliga drag av extremism. Även i Sverige finns visst missnöje. Socialdemokrater nonchalerar protesterna från småfolket och underskattar kraften i exempelvis bensinupproret. På högerkanten underblåser man samma missnöjesyttringar. De båda blocken förenas i uppfattningen att EU-budgeten ska bantas. Utan att darra på manschetten framförs att ”Brexit” tvingar oss att skära i utgifterna. De flesta partier duckar på frågan om småföretag med knappa marginaler i Europas utkanter ska betala kalaset för att en av de största medlemsstaterna under tumultartade former lämnar Europasamarbetet. Nästan ingen pekar på faran med att pressa Europas livsmedelsproducenter, varken ur ekonomisk eller säkerhetspolitiskt perspektiv, samtidigt som man i övrigt gärna vurmar för Europas säkerhet. 

 

Valet på söndag är inget värderingsval. Det är ett val om förmågan att hålla samman. Alla partier i Sverige har möjlighet att förorda en rejäl EU-budget för landsbygdsutveckling och ett aktivt jordbruk som kan bidra till att hejda klimatförändringar. Om tillräckligt många jordbrukare och småföretagare i Europas glesbygd bidrar till utveckling har vi sannolikt större möjligheter att främja demokrati, än om vi skär ner på de medlen som i deras vardag betyder skillnad mellan konkurs och ökad konkurrenskraft. 

 

Kristina Jonäng (C)

Kandidat till Europaparlamentet