Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Inför språkkrav i äldreomsorgen

I dag finns inga språkkrav för personal i äldreomsorgen och så kan det inte fortsätta när personalen oftast arbetar helt ensam ute hos vårdtagaren, skriver Jörgen Fogelklou (SD) och Agneta Kjaerbeck (SD).Foto: COLOURBOX
Jörgen Fogelklou Oppositionsråd Göteborg (SD)Foto: SD GÖTEBORG / PRESSBILD
Agneta Kjaerbeck Ledamot Göteborgs kommunfullmäktige (SD)Foto: PRESSBILD

Äldreomsorgen skulle inte klara sig en dag utan invandrad arbetskraft. En del talar god svenska, men många har språkbrister. Personalen ska förstå, de äldre ska förstå och de anhöriga ska kunna ringa, skriver Jörgen Fogelklou (SD) och Agneta Kjaerbeck (SD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sedan 2011 gäller en nationell värdegrund inom socialtjänsten. Värdegrundens fokus är bemötande, det vill säga i mötet mellan de äldre och medarbetarna i äldreomsorgen, samt hur insatser ska utföras i vardagen. Flera kommuner har infört lokala värdighetsgarantier för att förtydliga den egna kommunens service- och kvalitetsnivåer. Kommunstyrelsen i Göteborg har fått i uppdrag att utveckla vad som ska gälla lokalt för våra äldre här. 

 

De lokala värdighetsgarantierna ska skapa ett mervärde för de äldre personer som de vänder sig till. Genom lokala garantier kan medborgare, våra äldre och deras anhöriga få en bättre bild av vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen. Det kan till exempel gälla specifika insatser, vilken kompetens personalen besitter eller hur man arbetar för att ge äldre möjlighet till självbestämmande och större delaktighet. Under remissvändan har Sverigedemokraterna i Göteborg bidragit med två för oss självklara och skarpa förslag som saknas i dessa riktlinjer. Förslagen kommer även nå kommunfullmäktige i två separata motioner:

 

Ett utdrag ur belastningsregistret ska alltid ske i samband med nyanställningar i äldreomsorgen och därefter förnyas var tredje år.

För att bli anställd inom äldreomsorgen i Göteborg krävs i dag ingen kontroll från belastningsregistret. Det tycker vi är anmärkningsvärt. Vi måste självklart ställa krav på all personal som kommer i kontakt med brukare inom äldreomsorgen. 

 

Inom förskola, grundskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet krävs alltid ett registerutdrag innan en person kan anställas eller anlitas. Så även inom jobb på hem för vård eller boende av barn och HVB-hem. Inför varje anställning sker en obligatorisk registerkontroll, där man hämtar ett begränsat utdrag som omfattar vissa typer av brott som till exempel misshandel. 

 

Vård- och äldrenämnden i både Borås och Lund har beslutat att personal som ska jobba direkt med brukarna inom äldreomsorgen ska lämna utdrag ur belastningsregister i samband med en anställning, på liknande vis som i exempelvis skolan. Det finns därför ingen anledning till att vi i Göteborg inte kan besluta om och göra exakt detsamma.

 

Rutiner ska säkerställa att tyngdpunkten läggs på kunskaper i svenska språket under anställningsförfaranden inom omsorgsförvaltningen, vid sidan av adekvat utbildning, personlig kompetens och lämplighet.

Äldreomsorgen skulle förmodligen inte klara sig en dag utan invandrad arbetskraft. 2017 var mer än en fjärdedel av personalstyrkan utrikes född. En del medarbetare talar god svenska, men allt för många har språkbrister. Bor man och arbetar i Sverige är språkkunskaper viktigt, i synnerhet inom äldreomsorgen. Personalen ska förstå, de äldre ska få förstå och de anhöriga ska kunna ringa. De kraven är högst rimliga.

 

Språkförbistring skapar inte bara praktiska problem. Liv och död kan stå på spel när språkliga missförstånd uppstår i kritiska lägen. I dag finns inga språkkrav för personal i äldreomsorgen och så kan det inte fortsätta när personalen oftast arbetar helt ensam ute hos vårdtagaren. Enligt en statlig utredning om kompetensen inom vård och omsorg (SOU 2019:20) saknas ofta handledning eller utbildning i svenska. I Kommunals enkät till skyddsombud uppger 73 procent att språkförbistring leder till oro bland de äldre, en ökad stress hos personalen och att uppgifter inte blir utförda. 

 

Det duger inte. Arbetsgivare måste åläggas ett språkansvar, inte minst inom hemtjänsten. De måste få stöd och medel så att de kan genomföra ett språklyft på arbetsplatsen. Det borde inte vara tillåtet att anställa en person som inte klarar språket och sedan skickas ut ensam till att vårda och hjälpa äldre.

 

Vi hoppas att stadens övriga partier främst ska se till våra äldres välmående. Att de vill enas med oss i dessa neutrala men viktiga förslag, för att kunna trygga äldreomsorgen i Göteborg.

 

Jörgen Fogelklou (SD)

Oppositionsråd Göteborg

 

Agneta Kjaerbeck (SD)

Ledamot Göteborgs kommunfullmäktige