Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Inför fixrum så att brukare kan injicera säkert och legalt

I Köpenhamn har dödliga överdoser minskat tack vare fixrummen, skriver Simona Mohamsson, Linnea Bjärum och Christoffer Karlsson. Foto: SHUTTERSTOCK
Simona Mohamsson, förbundsordförandekandidat LUF. Foto: PRESSBILD
Linnea Bjärum, socialpolitisk talesperson LUF. Foto: PRESSBILD
Christoffer Karlsson, bostadspolitisk talesperson LUF. Foto: PRESSBILD

Sveriges narkotikapolitik är dödlig. Trots att narkotika är olagligt är beroende ett medicinskt problem snarare än ett straffrättsligt. LUF vill att beroende ska behandlas som den sjukdom det är, skriver Simona Mohamsson, Linnea Bjärum och Christoffer Karlsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sveriges narkotikapolitik har länge utformats efter drömmen om det narkotikafria samhället. Visionen har resulterat i är en dödlig politik som försvårar tillfrisknande och ett samhälle som inte lämnar plats för människan bakom beroendet. 

 

Med begränsad kunskap om beroendesjukdomar är det lätt att reflexmässigt känna att droger är dåligt och därför ska motas med alla politiska medel och att den som trots allt fortsätter, har valt det och kanske får skylla sig själv. Verkligheten är dock att beroende är en sjukdom som med hjälp av den förda politiken, ödelägger liv. Det går inte att straffa bort en sjukdom.

 

Liberala ungdomsförbundet vill att beroende ska behandlas som den sjukdom det är, inte som något kriminellt. När liv står på spel får politiker inte tveka. Därför motionerar LUF till Liberalernas landsmöte i november om att brukare, utan risk att straffas, ska erbjudas säkra platser att injicera under uppsikt av vårdpersonal. Dessa platser kallas för fixrum och finns i flera europeiska länder. 

 

Sverige har näst högst narkotikadödlighet i Europa. En liknande statistik för andra sjukdomar hade aldrig accepterats. Visionen om det narkotikafria samhället har resulterat i en ineffektiv och dödlig politik. Människor som missbrukar lider inte sällan av ytterligare psykiska sjukdomar som de självmedicinerar. Det psykiskt dåliga måendet i kombination med den starkt betingade fysiska reaktionen en människa upplever när hon försöker sluta med droger gör det oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att sluta själv. Politiken måste underlätta för dessa människor att få hjälp, inte göra det ännu svårare att bli frisk. 

 

Sedan den första sprututbytesverksamheten öppnade i Lund för drygt 30 år sedan har modellen spritts till allt fler delar av landet, många gånger på grund av liberala politiker. Fixrumskonceptet går ut på att vuxna med allvarliga beroenden tar med sig sina droger och lagligt injicerar dem under en sjuksköterskas vakande öga. Vårdpersonal kan informera om hur en säker injektion går till och administrera motgift vid överdoser. En annan viktig aspekt handlar om att återupprätta brukarens förtroende för och kontakt med myndigheter och så småningom rekommendera avvänjningsprogram. Fixrum är en effektiv åtgärd för att minska spridningen av blodsmittor som HIV och Hepatit C och framför allt en möjlighet för färre att dö till följd av sitt missbruk. 

 

I en sammanställning av forskningen kring effekten av fixrum har den europeiska narkotikabyrån EMCDDA kommit fram till att tillgången till sjukvård ökas för människor som har problem med droger, utan att öka droganvändandet. I Köpenhamn har dödliga överdoser minskat tack vare fixrummen. Att möjligheten till övervakat droganvändande saknas i Sverige har tidigare kritiserats av FN för att inte leva upp till de mänskliga rättigheterna. 

 

Sedan föregående landsmöte har vi i Liberalerna skiftat utgångspunkt för narkotikapolitiken. Vi har övergett nolltolerans mot användning av narkotika för en nolltolerans mot narkotikarelaterade skador och dödsfall. För att på allvar stå bakom detta inriktningsbeslut måste vi backa upp med konkret policy. Liberalerna måste våga välja de lösningar som bevisligen fungerar. Därför inte bara hoppas vi att våra ledande sjukvårdspolitiker i storstadsregionerna, Anna Starbrink i Region Stockholm, Jonas Andersson i Västra Götalandsregionen och Gilbert Tribo i Region Skåne, kommer vara med för att pressa ett införande av fixrum i Sverige. Vi förväntar oss det. 

 

Det är hög tid att lägga moralpaniken bakom oss. Att inte tillhandahålla sanitära förhållanden och ett minimum av värdighet till människor som fångas i greppet av en fruktansvärd beroendesjukdom är omänskligt. Trots att narkotika är olagligt är beroende ett medicinskt problem snarare än ett straffrättsligt. Att fortsätta låta utopiska drömmar diktera villkoren för socialpolitiken, trots att den höga dödssiffran pekar på dess misslyckande, är ingenting annat än att sticka huvudet i sanden medan människor fortsätter att dö. Det är en ovärdig politik som Liberalerna ska arbeta mot i Sveriges alla städer.

 

Simona Mohamsson

Förbundsordförandekandidat LUF

 

Linnea Bjärum 

Socialpolitisk talesperson LUF

 

Christoffer Karlsson 

Bostadspolitisk talesperson LUF