Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hjälp kvinnorna som tvingas isolera sig med sina förövare

Utsatta kvinnor ska inte behöva förlita sig enbart på ideella organisationer utan ska få det stöd av kommun och region som behövs för att slippa undan våld och förtryck, skriver Lovisa Gustafsson vid MUF.
Foto: JOHAN VALKONEN

Genom coronapandemins intåg i vår vardag har livet för många kvinnor blivit allt svårare. Oron över arbete, försörjning och sjukdom ökar risken för våld i nära relationer. Den svåra tid vi lever i nu är endast ytterligare en påminnelse om att prioritera skyddade boenden högre, skriver Lovisa Gustafsson vid Moderata ungdomsförbundet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den utbredda kriminaliteten på gator och torg är ett av de mest aktuella debattämnena i dag, inte minst i Västra Götaland. Flera västsvenska kommuner vittnar om en ökad kriminalitet och brottslighet. Samtidigt framgår det av BRÅ:s trygghetsundersökning att flera invånare i bland annat Göteborg känner en ökad risk för att utsättas för brott. 

Med bristande stöd från regeringen försöker de lokala politikerna själva hitta lösningar för den rådande krisen. I jakten på att återfå säkerheten i kommunerna är det dock en stor del av befolkningen som glöms bort. För när faran av att befinna sig ute på fel plats vid fel tid debatteras, blir de vars våld och fara inte syns bortglömda. Medan män löper en större risk att utsättas för våld i offentligheten, sker våldet mot kvinnor bakom stängda dörrar. Undersökningar visar  att knappt var tredje kvinna någon gång har varit utsatta för våld i nära relationer. Trots det görs inga uppmärksammade undersökningar om kvinnors upplevda trygghet eller rädsla att utsättas för brott.

Politikerna debatterar flitigt lösningar på skjutningar och kriminaliteten ute i samhället, men hörs sällan tala om vilken kris som kvinnorna lever under. En kris som fanns långt innan skjutningarna blev ett problem i Västsverige och ett problem som kommer finnas kvar långt efter. Likväl talas det inget om omfattande åtgärdspaket som sträcker sig över flera verksamheter eller kommuner. Kvinnorna är inte fredade från den upplevda otrygghet som råder i stora delar av Västsverige, men för många ökar risken för att bli utsatt för brott när de kommer hem.

Den 25 november varje år uppmärksammas den internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor. Syftet är att påminna om FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Våldet finns i alla kulturer och inom alla samhällsklasser. Men det är på kommunal nivå som det finns stora möjligheter att lösa problemen. Det är därför av högsta vikt att även här i västra Sverige årligen uppmärksamma dagen.

I år är dock dagen kanske viktigare än någonsin. Genom coronapandemins intåg i vår vardag har livet för många kvinnor blivit allt svårare. Den ständiga oron över arbete, försörjning och sjukdom i samhället ökar risken för våld i nära relationer. Vi ser nu när den andra vågen rullar in hur samhället, efter nya lokala och nationella restriktioner, sluter sig. När isolering med sin förövare också är det enda alternativet är inte ens hemmet en trygg plats. Kvinnojourerna i väst har vittnat om ett ökat antal samtal samtidigt som verksamheterna kämpar med knappa resurser för att hjälpa så många som möjligt. Utsatta kvinnor ska inte behöva förlita sig enbart på ideella organisationer utan ska få det stöd av kommun och region som behövs för att slippa undan våld och förtryck. 

Trots det saknas det rutiner som sträcker sig över flera verksamheter inom kommun och region för att kunna hantera våldet mot kvinnor. Dessutom är det många kommuner som förlitar sig på de ideella kvinnojourerna för skyddade bostäder, trots att det ingår i kommunens ansvar. Den kompetens och det intresse som finns att lösa andra brott saknas hos allt för många när det kommer till mäns våld mot kvinnor. Låt därför denna dag bli den viktigaste i år. Vi måste öka kompetensen kring mäns våld i hemmet i hela samhället. Samtidigt måste kommunerna och regionen ta sitt ansvar att hjälpa dessa kvinnor genom att se till att det finns boenden och stöd i varje kommun. Den svåra tid vi lever i nu är endast ytterligare en påminnelse om att prioritera skyddade boenden högre. Det stödcentrum för hedersrelaterat våld som nu ska upprättas i Göteborg är en bra början. Men det behövs fler liknande initiativ för att omfatta fler kvinnor som lever under våld. Framför allt behöver satsningar ske över hela Västsverige. Kommunerna och regionen måste visa vems sida de står på.


Lovisa Gustafsson 

Förbundsstyrelseledamot MUF