Sten Frohm, generalsekreterare för Sportfiskarna. Foto: PRESSBILD
Sten Frohm, generalsekreterare för Sportfiskarna. Foto: PRESSBILD

Havsmiljön är väl värd att bevara

Publicerad

Årets största vattenkonferens, Havs- och vattenforum, hålls i morgon i Göteborg. Det är bra att havets problem uppmärksammas - men det krävs lösningar. Exempelvis tror forskare att flera lokala torskbestånd längs Bohuskusten är utrotade för gott, skriver Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I morgon onsdag träffas 450 miljöengagerade i Göteborg för årets största vattenkonferens, Havs- och vattenforum. Kronprinsessan är på plats och miljöministern, Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör, Sveriges havsambassadör, FN:s särskilda havssändebud och Internationella havsforskningsrådets generalsekreterare är alla talare när havsmiljön ska diskuteras. Mycket bra. Havet är nämligen fortsatt tyst.

 

Under decennier har våra beslutsfattare konsekvent valt att besluta om fiskekvoter över den vetenskapliga rådgivningen. Detta har inneburit att man fiskar över vad som är biologiskt hållbart – ett överfiske – och fått till följd att bestånden minskar. Längs Västkusten är detta tveklöst den huvudsakliga anledningen till den allvarliga nedgången av de flesta av våra kommersiella fiskbestånd. Tömningen av havets skafferier är dessutom sanktionerad från högsta politiska nivå.

 

För den äldre generationens kanske viktigaste fisk, torsken, är situationen överlag väldigt dyster. Att fånga en mattorsk från Bohusläns klippor är i dag svårt och för den generation som växte upp med detta fiske är situationen givetvis tragisk. För övriga är referensramen flyttad och det är i dag för många yngre helt normalt att arter som kolja, havskatt och rödspätta knappt går att fånga alls. I områden som förr var klassiska sportfiskeområden, som vid Vinga och Paternosterarkipelagen, var det länge sedan man kunde få med sig någon annan matfisk hem än makrill.

 

Tyvärr tror forskarna att flera lokala torskbestånd längs Bohuskusten är utrotade för gott. För enstaka små lokala bestånd som finns kvar, som i 8-fjordarområdet innanför Tjörn och Orust där det varit fiskeförbud efter torsk sedan 2010, syns knappt återhämtningen i de vetenskapliga undersökningarna. Vattenmiljön blir allt bättre och forskarna tror att anledningen till att återhämtningen går så långsamt är att bestånden helt enkelt är så hårt nedfiskade att det tar väldigt lång tid för torsken att komma tillbaka. Om den ens gör det.

 

Det finns enstaka ljusglimtar. Den senaste reformen av den gemensamma europeiska fiskeripolitiken innebär att kvoterna ska sättas så att bestånden kan återhämta sig och att dumpningen av fisk i havet på sikt ska upphöra. Torskbestånden i Nordsjön och Kattegatt är långsamt på väg tillbaka, men från låga nivåer.

 

I Östersjön är det mer problematiskt. Där har bestånden periodvis överfiskats kraftigt sedan torskboomen på 1980-talet. Övergödning orsakar syrefria bottnar och matbrist, med småväxt och mager torsk som följd. Olagliga utkast av död småtorsk från Östersjöns internationella trålflotta försämrar situationen ytterligare. Ett förbud mot bottentrålning av torsk i Östersjön är fullt genomförbart och hade varit ett viktigt steg för att, tillsammans med andra viktiga åtgärder som pågår, låta torsken återhämta sig.

 

Utfiskningen av europeiska fiskevatten har benämnts som en av de största misshushållningarna av jordens resurser. I Sverige har journalisten Niklas Ekdal beskrivit det som att en ekologisk katastrof aldrig tidigare har administrerats i så god ordning. Ett utmärkt exempel finns dock, och det är i det sedan 1932 trålningsbefriade Öresund. Tack vare trålförbudet frodas här mängder av fiskarter. Där finns därför ett hållbart yrkesfiske som samsas med en bärkraftig sportfisketurism som enligt en färsk svensk-dansk rapport omsätter en halv miljard kronor. Det genererar arbetstillfällen och inkomster till kustsamhällen året runt.

 

Sportfiske är ett av landets största fritidsintressen och för barn och ungdomar en inkörsport till ett livslångt intresse för natur och miljö. Starka fiskbestånd och friska vattenmiljöer är en grundförutsättning för detta, men också en viktig resurs för det rörliga friluftslivet, fisketurism och ett småskaligt yrkesfiske. Det går att förändra och förbättra, men det är den politiska viljan och den byråkratiska administrationen som avgör om fisken kommer tillbaka eller inte. Det vill vi påminna om, när vi träffas för att diskutera havsmiljön i Göteborg.

 

Sten Frohm

Generalsekreterare för Sportfiskarna

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag