Ann-Christine Andersson (S). Foto: PETER WAHLSTRÖMAnn-Christine Andersson (S). Foto: PETER WAHLSTRÖM
Ann-Christine Andersson (S). Foto: PETER WAHLSTRÖM
Janette Olsson (S), Foto: PETER WAHLSTRÖMJanette Olsson (S), Foto: PETER WAHLSTRÖM
Janette Olsson (S), Foto: PETER WAHLSTRÖM

Hälsoklyftan är en klassfråga

Publicerad

Ohälsa kostar för mycket, både för individer och för samhället, skriver de socialdemokratiska sjukvårdspolitikerna Ann-Christine Andersson och Janette Olsson.

God fortsättning! Nyårslöften är det nog några av oss som avgett. Kanske att röra mer på sig och leva lite sundare. Och det är så att de som har råd och tillgång till rörelse och aktiviteter lever längre.  Svenskarna mår bättre i stort och lever längre men det gäller inte alla - vissa grupper i samhället mår allt sämre.

 

Hälsan är en klassfråga – och klyftorna ökar. Detta mäter vi och kan på bostadsområdesnivå se utanförskapet och utbildningsnivåns effekter på hälsan. Medellivslängden är fem år kortare bland kvinnor och män med kort utbildning jämfört med dem med lång utbildning. Man ser det också på människor när det gäller psykisk ohälsa, tandhälsa, fetma och möjligheten att arbeta ett helt arbetsliv slår skillnaderna igenom. En del väljer att inte hämta ut medicin för att de inte har råd.

 

Bara i Västra Götaland ger ojämlikhet i hälsa under ett år upphov till drygt 1 500 dödsfall ”i förtid” och ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor, visar några år gammal statistik från regionen. 

 

Oroande är att utvecklingen hos kvinnor med kort utbildning har en sämre hälsa. Den psykiska ohälsan är också störst bland kvinnor som också är sjukskrivna mer. Forskaren Olle Lundberg som leder regeringskommissionen som ska ta fram förslag på hur hälsan ska bli mer jämlik, menar samtidigt att vi skapat en ny underklass. De som går ur skolan utan fullständiga betyg kommer att vara helt chanslösa i framtiden på arbetsmarknaden. Detta bidrar till en sämre hälsa. 

 

För oss socialdemokrater är detta fullständigt oacceptabelt. Att leva kortare och med mer ohälsa beroende på var du är född och i vilken socioekonomisk situation du växer upp är inte ett hållbart samhälle för andra. Ända sedan 1800-talet har målet varit att utjämna skillnader, bekämpa fattigdom och ohälsa. 

 

Vi vet att ojämn fördelning av levnadsvillkor skapar ett utanförskap som måste bekämpas. Det kostar samhället och individen stora resurser med, för oss kända, påverkbara hälsoklyftor. Målet är högt men vi menar att vi ska sluta den påverkbara hälsoklyftan inom en generation. 

 

Kommissionen för jämlik hälsa har haft i uppdrag att komma med förslag som bidrar till att hälsoklyftorna minskar. De betonar i betänkandet, som kom i juni 2017, betydelsen av mer jämlika uppväxtvillkor, kunskaper, arbete och försörjning. Ojämlikheten i hälsa börjar således inte med levnadsvanorna, och kan inte lösas enbart i hälso- och sjukvården menar kommissionen. Det är även viktigt att se att det omvända också gäller, säger man i betänkandet: Utan att arbeta med levnadsvanor och en mer jämlik hälso- och sjukvård kommer vi inte att nå en jämlik hälsa.

 

I Västra Götalandsregionen finns ett pågående arbete med att att öka folkhälsan. Ett mål är att alla ska klara skolan. Det arbetet behöver göras i nära samarbete med kommunerna i regionen. Mycket av ohälsa kan förebyggas med rätt kunskap och tidiga insatser. Vi vet att flera tidiga hembesök av BVC gynnar barns utveckling framför allt i områden där man annars inte har så stor kontakt med det svenska samhället. Det finns familjecentraler som har integrerat tandvården så att barn tidigt får goda förutsättningar till god munhälsa. Vi är också väl medvetna om att barn som får utredning och diagnos tidigt också kan få det stöd och föräldrar kan få den hjälp som behövs för en gynnsam utveckling. Genom samverkan med föreningslivet i Västra Götaland kan man nå fler barn att ingå i föreningslivet. I dag finns det barn som får låta bli för att familjen helt enkelt inte har råd. 

 

En utmaning i insatser som görs är styr- och uppföljningsfrågorna. Har insatserna den önskade effekten, eller vad är det vi ska mäta. Ofta behövs det uthållighet och långsiktighet men även forskning eller pilotprojekt i mindre skala.

 

Vår S-ledda regering skickar ut stora belopp statsbidrag för att motverka ohälsa och samtidigt går vår M-ledda region med miljardöverskott.  Efter nästa val ska förhoppningsvis Socialdemokraterna åter vara i majoritet i Västra Götalandsregionen och arbetet med att sluta hälsoklyftan ska accelerera. 

 

 

Ann-Christine Andersson (S)

Gruppledare HSN Göteborg

 

Janette Olsson (S)

Gruppledare HSN Västra

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag