Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hälsoklyftan är en klassfråga

Ann-Christine Andersson (S). Foto: PETER WAHLSTRÖM
Janette Olsson (S), Foto: PETER WAHLSTRÖM

Ohälsa kostar för mycket, både för individer och för samhället, skriver de socialdemokratiska sjukvårdspolitikerna Ann-Christine Andersson och Janette Olsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

God fortsättning! Nyårslöften är det nog några av oss som avgett. Kanske att röra mer på sig och leva lite sundare. Och det är så att de som har råd och tillgång till rörelse och aktiviteter lever längre.  Svenskarna mår bättre i stort och lever längre men det gäller inte alla - vissa grupper i samhället mår allt sämre.

 

Hälsan är en klassfråga – och klyftorna ökar. Detta mäter vi och kan på bostadsområdesnivå se utanförskapet och utbildningsnivåns effekter på hälsan. Medellivslängden är fem år kortare bland kvinnor och män med kort utbildning jämfört med dem med lång utbildning. Man ser det också på människor när det gäller psykisk ohälsa, tandhälsa, fetma och möjligheten att arbeta ett helt arbetsliv slår skillnaderna igenom. En del väljer att inte hämta ut medicin för att de inte har råd.

 

Bara i Västra Götaland ger ojämlikhet i hälsa under ett år upphov till drygt 1 500 dödsfall ”i förtid” och ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor, visar några år gammal statistik från regionen. 

 

Oroande är att utvecklingen hos kvinnor med kort utbildning har en sämre hälsa. Den psykiska ohälsan är också störst bland kvinnor som också är sjukskrivna mer. Forskaren Olle Lundberg som leder regeringskommissionen som ska ta fram förslag på hur hälsan ska bli mer jämlik, menar samtidigt att vi skapat en ny underklass. De som går ur skolan utan fullständiga betyg kommer att vara helt chanslösa i framtiden på arbetsmarknaden. Detta bidrar till en sämre hälsa. 

 

För oss socialdemokrater är detta fullständigt oacceptabelt. Att leva kortare och med mer ohälsa beroende på var du är född och i vilken socioekonomisk situation du växer upp är inte ett hållbart samhälle för andra. Ända sedan 1800-talet har målet varit att utjämna skillnader, bekämpa fattigdom och ohälsa. 

 

Vi vet att ojämn fördelning av levnadsvillkor skapar ett utanförskap som måste bekämpas. Det kostar samhället och individen stora resurser med, för oss kända, påverkbara hälsoklyftor. Målet är högt men vi menar att vi ska sluta den påverkbara hälsoklyftan inom en generation. 

 

Kommissionen för jämlik hälsa har haft i uppdrag att komma med förslag som bidrar till att hälsoklyftorna minskar. De betonar i betänkandet, som kom i juni 2017, betydelsen av mer jämlika uppväxtvillkor, kunskaper, arbete och försörjning. Ojämlikheten i hälsa börjar således inte med levnadsvanorna, och kan inte lösas enbart i hälso- och sjukvården menar kommissionen. Det är även viktigt att se att det omvända också gäller, säger man i betänkandet: Utan att arbeta med levnadsvanor och en mer jämlik hälso- och sjukvård kommer vi inte att nå en jämlik hälsa.

 

I Västra Götalandsregionen finns ett pågående arbete med att att öka folkhälsan. Ett mål är att alla ska klara skolan. Det arbetet behöver göras i nära samarbete med kommunerna i regionen. Mycket av ohälsa kan förebyggas med rätt kunskap och tidiga insatser. Vi vet att flera tidiga hembesök av BVC gynnar barns utveckling framför allt i områden där man annars inte har så stor kontakt med det svenska samhället. Det finns familjecentraler som har integrerat tandvården så att barn tidigt får goda förutsättningar till god munhälsa. Vi är också väl medvetna om att barn som får utredning och diagnos tidigt också kan få det stöd och föräldrar kan få den hjälp som behövs för en gynnsam utveckling. Genom samverkan med föreningslivet i Västra Götaland kan man nå fler barn att ingå i föreningslivet. I dag finns det barn som får låta bli för att familjen helt enkelt inte har råd. 

 

En utmaning i insatser som görs är styr- och uppföljningsfrågorna. Har insatserna den önskade effekten, eller vad är det vi ska mäta. Ofta behövs det uthållighet och långsiktighet men även forskning eller pilotprojekt i mindre skala.

 

Vår S-ledda regering skickar ut stora belopp statsbidrag för att motverka ohälsa och samtidigt går vår M-ledda region med miljardöverskott.  Efter nästa val ska förhoppningsvis Socialdemokraterna åter vara i majoritet i Västra Götalandsregionen och arbetet med att sluta hälsoklyftan ska accelerera. 

 

 

Ann-Christine Andersson (S)

Gruppledare HSN Göteborg

 

Janette Olsson (S)

Gruppledare HSN Västra

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!