DEBATT. Med sin position vid Göta älvs lägsta punkt är Göteborg extra utsatt för översvämningar. Extremväder, i kombination med en höjd havsyta på grund av klimatförändringarna hotar översvämma staden. Göteborg måste skyddas både nu och i framtiden med bland annat skyddsportar mot havet strax utanför Älvsborgsbron. Men det är en enorm kostnad på uppemot 15 miljarder kronor. Därför måste staten både ta ett ekonomiskt ansvar och skyndsamt utreda hur skyddet skulle kunna se ut. Det har Miljöpartiet nu föreslagit i en motion i riksdagen.
Från världens alla hörn ser vi de förödande effekterna av den globala uppvärmningen. Värmerekord på 38 grader har uppmätts norr om polcirkeln, istäcket i Arktis är rekordlitet och både Japan och Kina har drabbats av svåra översvämningar. Kostnaderna i mänskligt lidande, materiella skador och skador på djurlivet är enorma – och kommer öka om ingenting görs.
Vi behöver inte lämna Sverige för att se utmaningarna. I våras drabbades Blekinge, Hallands och Kronobergs län av så kraftiga översvämningar att SMHI utfärdade ett antal klass 3-varningar, den högsta varningsnivån. Människor försökte desperat att rädda sina hem undan vattenmassorna.
Även Göteborg är sedan många år identifierad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ett av de områden i Sverige med betydande risk för översvämning. Staden är extra utsatt. Sannolikt kommer havsnivån att höjas upp emot en meter under detta århundrade. Men det kan bli ännu mer.
Göteborg hotas från tre håll: Av kraftig nederbörd uppifrån, höga vattenflöden i Göta älv och kraftiga västvindar som pressar upp vattenståndet i havet. Hårdast drabbas delar av centrum närmast hamnen: Centralstationen, Nordstan och Gullbergsvass. Men också andra områden som Backaplan och stora delar av Lindholmen riskerar att fyllas av vatten om åtgärder inte görs i tid.
Det råder ingen tvekan om att det behövs skydd både på kort och på lång sikt. Göteborgs Stad har tagit fram ett nytt tillägg till översiktsplanen som hanterar översvämningsrisker, inklusive skyddsportar. Skyddsportarna ska byggas utanför Älvsborgsbron och förhindra att en höjd havsnivå orsakar översvämningar i staden. Kommunfullmäktige har fattat beslut om tillägget förra året. Enligt de nuvarande uppskattningarna bör de yttre portarna vara på plats senast 2070.
Det största hindret för att få yttre portar på plats är finansieringen. Det handlar om stora investeringar. Tidiga beräkningar visar på kostnader uppemot 15 miljarder kronor. Än så länge vet ingen vem det är som ska betala. Precis som att staten finansierar nya slussar vid Trollhättan för att Vänersjöfarten ska kunna fortsätta, borde också portar mot havet i Göta älv ligga i statens intresse. Dessutom skulle byggnation av skyddsportar förutom att skydda privata och kommunala intressen även skydda flera riksintressen, statliga anläggningar och nationellt viktig infrastruktur. MSB har även pekat på att portarna skulle kunna vara av allmänt intresse för totalförsvaret, samt eventuellt anses vara samhällsviktig verksamhet.
Det är dyrt att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Det mest kostnadseffektiva är att minska utsläppen. Men med de klimatförändringar vi ser är det är ännu dyrare att låta bli klimatanpassningen. Skyfallet och översvämningarna i Köpenhamn 2011 kostade till exempel sju miljarder kronor. Stora investeringar krävs för att skydda våra städer. Det är mycket bättre att agera förebyggande än att stå med förstörda byggnader, raserad infrastruktur och enorma kostnader för återuppbyggnad.
Vi vill inte se fler få sina hem förstörda, varken av skogsbränder eller av översvämningar. Det är vårt ansvar att se till att kommande generationer kan leva och verka i Göteborg trots ett förändrat klimat med högre havsnivåer, högre flöden i våra vattendrag och mer nederbörd. Klimatet väntar inte, vi måste agera nu.
Anna Sibinska (MP)
Riksdagsledamot från Göteborg
Karin Pleijel (MP)
Oppositionsråd i Göteborg
