Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gör räddningsstråk till lagstadgad skyldighet

Ett enkelt och robust sätt att systematiskt minska riskerna vid uttryckning är att införa räddningsstråk i svensk lagstiftning, skriver flera västsvenska politiker. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG
Kristina Bergman Alme (L), ersättare RSG ledamot Göteborg kommunfullmäktige. Foto: PRESSBILD
Anders Hyllander (M), ordförande RSG. Foto: PRESSBILD
Eva Borg (S), ersättare RSG och oppositionsråd Kungsbacka. Foto: KUNGSBACKA KOMMUN
Ingrid Andreae (S), ledamot RSG och ledamot Göteborgs kommunfullmäktige. Foto: LISA NYLÉN
Lars-Erik Snällman (M), ledamot RSG. Foto: PRESSBILD
Martin Nilsson (MP), ersättare RSG och ledamot Göteborgs kommunfullmäktige. Foto: PRESSBILD
Sven-Ove Johansson (S), ersättare RSG och 1:e vice ordförande Mölndals kommunfullmäktige
1 / 8

Bilisterna som i somras söder om Kungsbacka självmant bildade ett räddningsstråk för räddningstjänsten gjorde en stor insats. Räddningstjänstens framkomlighet borde vara lagstadgad, skriver styrelsen för Räddningstjänsten Storgöteborg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I somras strax söder om Kungsbacka skapades det som i Centraleuropa är ett lagkrav - fri passage på motorväg för blåljusfordon såsom räddningstjänst, polis och ambulans vid köbildning. Syftet är just att utryckningsfordon ska kunna komma fram snabbt och säkert. Bakgrunden är ett lagförslag som en tysk polisman på eget initiativ skrev 1963 och som blev lag i Västtyskland 1970. Sedan dess har idén om Rettungsgasse/rescue lane spridits till omkringliggande länder.

 

Styrkeledaren för den grupp brandmän vid Räddningstjänsten Storgöteborg som möttes av att alla bilar hade flyttat på sig, filmade hur de snabbt och säkert kunde ta sig fram till olyckan. För dem var det ovanligt och eftertraktat. Filmen spreds på sociala medier och blev viral. Ibland kan det förvisso bli en öppning mellan bilarna som blåljusfordon kan ta sig igenom. Oftast stängs banan till så fort som detta fordon passerat, om inte någon bil fräckt och farligt försöker hänga på för att komma fram snabbare. 

 

Frågan som infinner sig är: ”Varför skulle inte alla bilister flytta på sig och skapa räddningsstråk varje gång en liknande olycka sker?

 

Sedan 1980 har 6 brandmän i Sverige dött i samband med olyckor på väg. Det är 6 för många. Det förekommer i dag mycket forskning i Europa kring riskerna vid utryckning för de som kallas first responders (de som kommer först på plats vid olycka, etcetera). 

 

Mycket av detta handlar om ren teknikutveckling och digitala lösningar, exempelvis saker såsom att kläder kan laddas med teknisk kommunikationsförmåga. Detta är bra, men varje sak för sig kommer troligtvis bara att innebära små steg framåt. Ett enkelt och robust sätt att systematiskt minska riskerna som får en stor utväxling är att införa räddningsstråk i svensk lagstiftning.

 

I Trafikförordningens 2:a kapitel 5§ första punkt står att: ”En trafikant ska lämna fri väg för utryckningsfordon som avger signal med föreskriven larmanordning”. Man ska alltså agera först när utryckningsfordon hörs. Detta borde ändras till liknande text som finns i tysk lagstiftning, det vill säga att bilister måste bilda räddningsstråk när trafiken är stillastående eller i gångtakt (7-10 km/h) på motorvägar eller vägar utanför tätort med minst 2 körfält i vardera riktning. Brott mot denna lagstiftning ger i Tyskland böter på 200-320 euro och vid grova överträdelser 1 månads körförbud. 

 

Forskning visar att 4 minuter tidigare ankomst vid utryckning kan leda till ökade chanser för överlevnad med 40 procent. Lägg därtill de samhällsvinster som finns i att köbildningar löses upp snabbare. I Stockholmsregionen håller Trafikverket på med ett test med det lite byråkratiska ordet ”tillfällig räddningsväg” som, inom ramen för dagens lagstiftning, möjliggör avstängning av mittenfilen när en olycka har inträffat. Försöket blir klart till våren, men resultaten hittills är mycket lovande. Dock bygger det på att vägen är trefilig och att det finns digital utrustning som kan signalera att mittenfältet tillfälligt stängs av vid kö. Dessa förutsättningar är i Sverige ytterst begränsade, varför vi menar att räddningsstråk är det enda rätta att införa.

 

Vi i styrelsen för Räddningstjänsten Storgöteborg uppmanar nu riksdagsledamöterna från vår region att skriva en motion under den allmänna motionstiden, syftande till att utreda och förhoppningsvis införa räddningsstråk i svensk lagstiftning. Vi utmanar också styrelserna för andra räddningstjänster i Sverige att uppmana sina riksdagsledamöter att också verka för detta.

 

Kristina Bergman Alme (L), ersättare RSG, ledamot Göteborgs kommunfullmäktige

Anders Hyllander (M), ordförande RSG, Göteborg

Eva Borg (S), ersättare RSG och kommunalråd Kungsbacka

Hans Forsberg (M), RSG och kommunalråd Kungsbacka

Ingemar Johansson (C), ledamot RSG och ledamot Mölndals kommunfullmäktige 

Ingrid Andreae (S), ledamot RSG och ledamot Göteborgs kommunfullmäktige

Lars-Erik Snällman (M), ledamot RSG

Martin Nilsson (MP), ersättare RSG och ledamot Göteborgs kommunfullmäktige

Sven-Ove Johansson (S), ersättare RSG och 1:e vice ordförande Mölndals kommunfullmäktige

Lars Kérla (D), ledamot