Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Förstår de blågröna hur viktiga folkhögskolorna är?

Eva Olofsson (V), oppositionsråd Västra Götalandsregionen.Foto: PRESSBILD
Marjan Garmroudi (V), ledamot i Västra Götalands kulturnämnd.Foto: PRESSBILD
Jan Alexandersson (V), ledamot i Regionutvecklingsnämnden.

Det moderatledda blågröna styret i Västra Götalandsregionen skjuter frågan om folkhögskolornas framtid framför sig. Folkhögskolorna väntar på svar skriver vänsterpartisterna Eva Olofsson, Marjan Garmroudi och Jan Alexandersson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Nu är det upp till bevis för den moderatledda blågröna ledningen i Västra Götalandsreigonen att visa om de verkligen förstår vikten av våra folkhögskolor. 

 

Vid regionfullmäktiges senaste sammanträde sköt regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) frågan om skolornas utveckling på framtiden och undvek ställningstaganden. 

 

Samtidigt går vi om en månad in i ett år då folkhögskolorna inte har en ekonomisk ram som gör att de klarar den verksamhet som finns i dag. Folhögskolestyrelsen har lagt en budget för nästa år där kostnaderna överstiger intäkterna.

 

Eva Ternegren (MP), ordförande i folkhögskolestyrelsen, meddelade i debatten att osthyvelns tid är över och att det framöver stundar än tuffare tider för skolorna. När vi i debatten lyfte situationen för de deltagare som har ett stort behov av att ha skolor, kurser och internat kvar, pratade i stället de blågrönas representanter i termer av kostnader och ekonomi i balans.  

 

Västra Götalandsregionen bedriver i dag sex folkhögskolor, och ger stöd till ytterligare 17 folkhögskolor som har andra huvudmän. Västra Götalandsregionen fokuserar på det projekt som kallas ”Kraftsamling Fullföljda studier”. Över partigränserna finns en målsättning, tillsammans med kommunerna, där regionen lovar att verkligen fokusera på det stöd som behövs för att klara grund- eller gymnasieskola. För att utbildning ger oss möjlighet att påverka våra liv och hälsa och att få möjlighet till ett arbete. 

 

Folkhögskolorna ger genom sina allmänna kurser en ny möjlighet till omtag för att klara grund- eller gymnasieskolan. Det går faktiskt inte att se att Västra Götalandsregionen kan klara sin del av Kraftsamlingen om man skär ner på folkhögskolorna.

 

I dag är söktrycket stort till skolorna. Folkhögskolorna har en stor bredd av deltagare. Unga som flyttar hemifrån och gör omtag i sina gymnasiestudier. Skolorna utbildar i SFI, svenska för invandrare, och är en viktig del i integrationen. Nyanlända läser både SFI och lär sig om det svenska samhället. Äldre som omskolar sig med kanske tio år kvar i ett arbetsliv som kräver nya kunskaper. Skolorna har dessutom flera utbildningar som är efterfrågade på arbetsmarknaden, såsom fritidsledar- och storköksutbildningar.  

 

En del deltagare har psykisk ohälsa eller en funktionsvariation. Många deltagare hör nu av sig i fina e-postmeddelanden till oss som är beslutsfattare och ger sin egen personliga bild. De vittnar om att studierna på folkhögskola är den första positiva upplevelsen av skolgång, trygghet och en möjlig väg tillbaka i både arbetslivet och livet som helhet. Att skära ner på folkhögskolorna är på alla sätt kontraproduktivt. Skolorna behövs för att klara omställningen på arbetsmarknaden. 

 

Mycket tyder på att vi nu är på väg in i en lågkonjunktur. Behovet av skolorna blir då ännu större.

 

Nu utreds internaten vid två av skolorna. En utbildning för synskadade vid Fristads folkhögskola kan komma att läggas ned och för de deltagarna finns inga alternativ att söka till. I realiteten är flera av skolornas existens direkt hotad.  

 

Till detta ska läggas den närmast skandalösa hanteringen av en av skolorna, Göteborgs Folkhögskola, där ledningen låter frågan hänga obesvarad när föreningen Selma sagt sig vilja ta över skolan mot personalens vilja. Både föreningen, personalen och deltagarna har fått leva i ovisshet om framtiden hela hösten. 

 

Vi i Vänsterpartiet hade i vårt budgetförslag för 2020 en budgetram som skulle gett skolorna 17 miljoner mer än vad som nu finns i budgeten. De pengarna hade gjort skillnad. Vi kommer att göra allt som står i vår makt att förhindra att skolor, internat eller kurser läggs ned vid regionens folkhögskolor. Men det är den blågröna moderatledda ledningen som nu måste visa att de förstår både den mänskliga och samhällsekonomiska vinsten i att utveckla, inte avveckla, folkhögskolorna. 

 

Eva Olofsson (V)

 

Marjan Garmroudi (V)

 

Jan Alexandersson (V)