DEBATT. Merkostnadsersättningen infördes den 1 januari 2019 och ska på sikt ersätta den tidigare handikappersättningen. Enligt Försäkringskassans vägledning definieras merkostnad som ”en skälig kostnad som uppkommer på grund av en persons funktionsnedsättning och som går utöver en kostnad som är normal för en person utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder”.
Eftersom många personer har vänt sig till DHR med frågor om den nya ersättningen har förbundet genomfört en öppen enkätundersökning på webben, riktad till personer med funktionsnedsättning. Syftet var att få mer kunskap om hur merkostnadsersättningen fungerar.
Cirka 62 procent av respondenterna i Västra Götaland säger att de får ekonomisk ersättning för sina merkostnader genom merkostnadsersättningen. Ungefär 8 procent svarar nej på frågan. Övriga svarar ”vet ej”, att de inte känner till denna ersättningsform eller att de är inne i ansökningsprocessen. Utgifter för slitage av kläder, förbrukningsvaror och personliga hjälpmedel är exempel på några vanliga merkostnader.
Av dem som får ersättning säger cirka 86 procent av respondenterna i Västra Götaland att de även har merkostnader som inte täcks av ersättningen. Utgifter för en aktiv fritid, ortosskor och god man finns med bland de merkostnader som respondenterna uppger att de inte har fått ersättning för.
Bland de exempel på merkostnader som respondenterna ger i sina frisvar finns dock många som faktiskt inte är merkostnader enligt Försäkringskassans definition. Det verkar finnas betydande oklarheter och ett stort gap mellan vad individen ser som en merkostnad och vad Försäkringskassan definierar som en merkostnad – en lucka som måste tätas. Om individen har en annorlunda uppfattning om vad den kan få ersättning för än vad som faktiskt är möjligt kommer ju förväntningarna alltid att bli fel och för högt ställda. Kanske är det en förklaring till att det blir så många avslag när det gäller merkostnadsersättningen just nu?
Att informationen om merkostnadsersättningen blir tydligare och bättre är viktigt av flera skäl. Dels ur ett rättighets- och funktionsperspektiv; att människor ska kunna förstå, söka och få det stöd som behövs för att de ska kunna leva så jämlikt som möjligt. Men det finns också ett rent ekonomiskt perspektiv; många människor med funktionsnedsättning lever med små eller inga ekonomiska marginaler och behöver varje krona för att hushållet ska gå runt. Detta är inget nytt men bekräftas i DHR:s enkät, där cirka hälften uppger att de har behövt be någon i bekantskapskretsen om ekonomiskt stöd för att täcka sina merkostnader.
Ytterligare en sak som framkommer i enkäten är att människor upplever att beslutsprocessen är lång. En tidsödande handläggning kan innebära en kännbar väntan på exempelvis ett hjälpmedel, som skulle kunna betyda mycket för att underlätta vardagen.
Slutligen; ålderstaket för att kunna söka merkostnadsersättning är 65 år. DHR anser att den begränsningen måste bort. Du kan ju när som helst i livet skadas eller bli sjuk på ett sätt som gör att du får funktionsnedsättningar, som i sin tur ger merkostnader. Det är många som fortfarande arbetar efter att de har fyllt 65 år och dessutom betyder inte en pensionering att alla merkostnader försvinner. Livet ska fortfarande levas och många kostnader förblir desamma även efter 65-årsdagen.
DHR vill därför:
Att Försäkringskassans information om merkostnadsersättningen blir tydligare och enklare att förstå.
Att handläggningstiderna kortas.
Att ålderstaket på 65 år tas bort.
Om de här förbättringarna genomförs kan det bidra till att människor med funktionsnedsättning blir mer delaktiga i samhället och kan leva ett mer aktivt och jämlikt liv i Västra Götaland och i resten av Sverige.
Åsa Strahlemo
Förbundsordförande
DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet
Mohammed Jaber
Ordförande DHR Västra Götaland
