Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

EU:s medlemsländer måste ha samma terrorlagstiftning

David Lega (KD), Europaparlamentariker.Foto: PRESSBILD
Ingenting tyder på att terrorhotet kommer försvinna under de närmsta åren. Det hotet måste EU möta med krafttag, med en politik som anstår terrorismens offer, skriver David Lega (KD). På bilden: Dekorerad polisbil i Stockholm efter terrordådet 2017.Foto: JEFF GILBERT/ALAMY/IBL

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. 11 mars 2004, dagen då 190 medmänniskor kallblodigt mördades i Madrid. Sprängda i småbitar på överfulla pendeltågsvagnar i morgonrusningen. En hel stad satt i skräck. Ett helt land i djupaste sorg, i det som blev 2000-talets första, storskaliga terrordåd på europeisk mark. På Madrid följde London, Paris, Nice, Bryssel och Berlin.

 

Och sedan kom Stockholm. Bilderna av filttäckta, mördade medmänniskor på Drottninggatan den där aprildagen 2017 har för alltid etsat sig fast på näthinnan. De bilderna går inte att gnugga bort. Och gnuggas bort ska de inte heller.

 

För det är just dessa fasansfulla bilder som är det yttersta vittnesmålet om terrorns inneboende vidrighet. Det är om den jag påminde mig om häromdagen, på den europeiska minnesdagen för terrorismens offer. 16 år efter attentaten i Madrid måste vi alla påminna oss om att terrorismen är allt annat än ett nationellt hot. Terrorismen känner inga gränser och är därför ett högst verkligt hot mot hela Europas säkerhet och alla européers trygghet.

 

Den kan visa sitt fula ansikte varsomhelst, närsomhelst. Så även i Göteborg. För det hade lika gärna kunnat vara på Drottninggatan i vår stad som en blodtörstig mördare plöjde ner helgsuktande medmänniskor den där aprildagen för snart tre år sedan. Med en av Europas högsta andelar personer som rest till Syrien under IS-flagg hade det varken varit otänkbart eller förvånande. I princip samtliga göteborgare som anslutit sig till jihadistgrupper i Syren ska ha besökt Bellevuemoskén. Finansierad av Saudiarabien har man här också propagerat för anslutning till den somaliska terrorsekten al-Shabab. Allt enligt Försvarshögskolan.

 

Ingenting tyder på att terrorhotet kommer försvinna under de närmsta åren. Det hotet måste EU möta med krafttag, med en politik som anstår terrorismens offer.

 

Till att börja med måste EU återta kontrollen över unionens yttre gräns. För detta krävs ökade resurser och befogenheter för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex. Parallellt måste EU bekämpa all form av terrorfinansiering. Terrornätverken är nämligen ingenting utan sina pengar. För att stävja deras finansiering måste EU underlätta för medlemsstaterna att identifiera, spåra och bryta deras finansieringskanaler. Terrornätverken i Europa finansieras inte sällan av tredjeland, såsom Saudiarabien och Qatar, och ofta med välbeställda privatpersoner, välgörenhetsorganisationer och moskéer som täckmantlar för penningtvätt. Vinsterna från sådan kriminell verksamhet omvandlas sedan till terrorstöd.

 

Ett exempel på detta är att terroristen Rakhmat Akilov delade lägenhet med misstänkta terrorfinansiärer. Medan deras ekobrott tyvärr inte gick att bevisa, vet vi med säkerhet att Akilov under sin tid i lägenheten radikaliserades och förberedde sitt vedervärdiga brott.

 

För att stoppa illdåd som Akilovs måste känslig polisiär och rättslig information lättare kunna utbytas mellan medlemsländerna. Kristdemokraterna och jag vet att detta kräver en harmoniserad terrorlagstiftning mellan medlemsstaterna. Annars riskerar vi så kallade ”safe havens” för terrorister. Brottslingar är snabba att utnyttja att olika länder inte kriminaliserat samma handlingar, vilket innebär att de enkelt kan utnyttja EU:s fria rörlighet för att försvåra lagföring. Är exempelvis samröre med terrororganisationer inte kriminaliserat i ett land blir det svårt för det landet att lämna ut information om misstänkta terrorister till länder där sådant samröre är olagligt.

 

Genom att harmonisera medlemsstaternas terrorlagstiftningar försvårar vi för terroristerna att planera och utföra sina vidriga dåd. För att mota terrorn i grind måste EU våga prioritera rätt. I nästa långtidsbudget, som täcker perioden 2021-2027, behövs därför generösa tillskott till Frontex samt till unionens rättsliga samarbetsorgan Eurojust och dess byrå för brottsbekämpning, Europol. Bara genom verkligt kraftfulla tag mot den vidriga terrorn kan vi ge dess många offer någon form av upprättelse. Bara så kan vi göra Europa, Sverige och Göteborg säkrare.

 

David Lega (KD)

Europaparlamentariker