Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Elever ska våga tro att de kan flytta berg

Skolor med stora utmaningar måste ha de skickligaste rektorerna och lärarna, skriver Helene Odenjung (L) och Pär Gustafsson (L).Foto: ANDREY N. CHERKASOV / COLOURBOX
Helene Odenjung (L), skolkommunalråd och ordförande Grundskolenämnden Göteborg.Foto: MATHIAS BERGELD
Pär Gustafsson (L), ordförande Utbildningsnämnden Göteborg.Foto: PRESSBILD

Nu ser vi hur liberala skolreformer med fokus på kunskap, en bra lärarutbildning och uppföljning verkligen ger resultat. Eleverna som skrev PISA under 2018 har alla gått i Jan Björklunds skola, skriver Helene Odenjung (L) och Pär Gustafsson (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Häromdagen presenterades den stora PISA-mätningen som visar att svenska 15-åringar nu presterar över OECD-genomsnittet i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I läsförståelse är det bara fyra länder som har bättre resultat. Glappet mellan tjejer och killar minskar. Trendbrottet från mätningen 2015 var inte en tillfällighet, nu ser vi hur liberala skolreformer med fokus på kunskap, en bra lärarutbildning och uppföljning verkligen ger resultat.

 

När Liberalerna, då Folkpartiet, under alliansregeringen sjösatte en rad skolreformer var de kontroversiella och utskällda. 2011 års stora reformer med tidigare betyg, ny betygsskala, nationella prov i trean, ny skollag, ny läroplan, lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav till gymnasiet ger nu resultat. Eleverna som skrev PISA under 2018 har alla gått i Jan Björklunds skola.

 

Den senaste mätningen är verkligen ett kvitto på det fantastiska jobb som lärare, rektorer och elever gör varje dag i klassrummet. Utan deras ansträngningar hade reformerna aldrig gett resultat. Tack. Vi ser hur ökningen av fler nationella prov bidrar till att ge bättre resultat och att mer traditionell undervisning, där lärare strukturerar, beskriver och förklarar, förbättrar lärandet.

 

Ambitionerna för skolan måste fortsatt vara hög. Svenska skolan ska upp i topp igen, varenda elev ska ha lärt sig det grundläggande när de går sin sista dag. Professor Per Thullberg, tidigare generaldirektör för Skolverket, konstaterade i en statlig utredning från 2013 att: ”Ett visst genomslag i form av förbättrade studieresultat kan förväntas tidigast vid de internationella studier som kommer att genomföras i mitten av 2010-talet. Effekten bör sedan kunna förstärkas gradvis fram till slutet av 2020-talet, allt annat oförändrat.” 

 

Skolreformerna som alliansregeringen genomförde behöver vårdas och stärkas. Vi måste fortsätta följa elevers lärande, vi måste skapa studiero och lugn i alla klassrum och fokuset på skolans kunskapsuppdrag behöver hållas i.

 

Samtidigt måste vi vara tydliga med att svensk skola fortfarande har problem som måste mötas. Vi ser på resultaten att elever som går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden riskerar att få en sämre undervisning. Därför måste skolor med stora utmaningar ha de skickligaste rektorerna och lärarna.

 

Alla vet att det tar tid att lära sig, för vissa går det snabbare och för andra får det ta mer tid och det måste få göra det. Vissa elever behöver mer tid i skolan för att hinna ikapp och det måste bli lättare att gå om en årskurs. Särskilt för nyanlända elever behövs det fler lektionstimmar i svenska och längre terminer.

 

Ska inte segregationen återspeglas i skolan så måste vi göra mer för att elever med olika bakgrund ska hamna i samma klassrum. Det aktiva skolvalet som införts i Göteborg är ett viktigt steg och ett exempel på det fortsatta arbete som behövs runtom i landet. Alla skolor behöver ta ansvar och ta emot nyanlända och asylsökande. Göteborgs nya modell för att fördela skolans pengar är ett annat gott exempel. 

 

En ökad statlig finansiering av skolan är nu den fråga som behöver prioriteras av regering och riksdag, särskilt med tanke på det svåra ekonomiska läge som många kommuner befinner sig i, i synnerhet för utsatta skolor.

 

Nästa steg är att låta staten återta huvudansvaret för skolan vilket skulle innebära ökad likvärdighet och tydligare styrning. Det skulle även vara en tydlig markering av skolans vikt för hela samhället.

 

Det är glädjande att svenska elevers skolresultat nu förbättras och det överensstämmer även med den trend som vi ser i Göteborg där niornas resultat blir bättre och att fler elever tar en gymnasieexamen.

 

Fortfarande är det allt för många barn som går till skolan med en klump i magen, som aldrig får känna känslan av att uppnå förväntningar och känslan av att lyckas. Steg för steg lägger vi nu om skolpolitiken även i Göteborg. För i vår stad ska alla barn våga tro att de kan flytta berg och att det är värt att sikta mot stjärnorna. Därför ska alla barn och elever oavsett skola mötas av tidiga insatser, positiva förväntningar och höga kunskapskrav.

 

Helene Odenjung (L)

Skolkommunalråd och ordförande Grundskolenämnden

 

Pär Gustafsson (L)

Ordförande Utbildningsnämnden