Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Elever gynnas inte av hemlighetsmakeri

Liberala ungdomsförbundet Väst menar att offentligt finansierad verksamhet, som friskolor, självklart ska lyda under offentlighets- och meddelarprincipen, skriver Liv Näslund och Jonathan Ahlström.Foto: SHUTTERSTOCK
Liv Näslund, utbildningspolitisk talesperson LUF Väst.Foto: PRESSBILD
Jonathan Ahlström, ordförande LUF Storgöteborg.Foto: PRESSBILD

Sysslar du med offentligt finansierad verksamhet ska du tåla insyn och granskning. Det gäller även friskolor med privata ägare. Det är ett hårt slag mot offentlighetsprincipen när basal information göms bakom sekretess, skriver Liv Näslund och Jonathan Ahlström vid LUF Väst.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Fredagens besked om att Skolverket från och med i september kommer sluta med att publicera statistik om enskilda skolor innebär i praktiken en dödsdom för ett öppet och demokratiskt skolsystem. Beslutet är en konsekvens av att Statistiska centralbyråns nya policy vann laga kraft i kammarrätten i Göteborg i december förra året, och innebär alltså att vad som tidigare har varit självklara offentliga handlingar, som betyg, resultat på nationella prov, andelen behöriga lärare och antal elever, nu blir hemligstämplat. Det är ett hårt slag mot offentlighetsprincipen när fullständigt basal information göms bakom sekretess, och som så ofta förr är det ytterst eleverna som drabbas.

 

Friskolornas riksförbund menar att beslutet är olyckligt, men faktum är att samma förbund förra året önskade att friskolor ska undantas från offentlighetsprincipen. Skälet uppges vara att principen skapar en för stor administrativ börda för friskolorna. Det kan man ju till viss del förstå, särskilt när det gäller mindre skolor, men frågan om offentlighetsprincipen är just principiell. Den kan inte tummas på med praktiska argument och andra typer av särlösningar. 

 

Liberala ungdomsförbundet Väst menar att offentligt finansierad verksamhet, som friskolor, självklart ska lyda under offentlighets- och meddelarprincipen. Att det råkar vara en privat utförare av skolverksamhet ändrar inte det faktum att skattebetalare har rätt till insyn i- och granskning av samhällsviktig verksamhet, särskilt i sådan som bedriver myndighetsutövning.

 

Den statistik och information Skolverket tills nu offentliggjort vittnar om vilka skolor och arbetssätt som faktiskt fungerar, och är därmed extremt viktig i kampen för en jämlik kunskapsskola. Det finns otaliga exempel på när man med hjälp av den sortens siffror kunnat jämföra skolor, synliggöra problem, kräva ansvar och faktiskt åtgärda dem. Sjumilaskolan i Norra Biskopsgården är ett bra exempel på att granskning är absolut nödvändigt för att upprätthålla kvaliteten i svensk skola. År 2015 fick skolan hård kritik från Skolinspektionen för total brist på ordning och studiero, och i Göteborgsområdet låg skolan i botten vad gäller andelen elever som går ut med godkänt i alla ämnen. Nu har utvecklingen på skolan vänt tack vare att informationen fanns tillgänglig.

 

Hamid Zafar, som var rektor på Sjumilaskolan i samband med att skolans resultat förbättrades, har själv påpekat att fredagens besked leder till en överhängande risk för betygsinflation när man inte längre kan jämföra avgångsbetyg med resultat på nationella prov. Just betygsinflation lyfts ofta fram i debatten om friskolors vara eller ickevara. Tummar man på offentlighetsprincipen hotar man förtroendet för friskolor. Det är det sista de behöver.

 

Den dom som nu Skolverket tvingas arbeta utefter är inte bara ett hån mot offentlighetsprincipen som sådan, utan kanske främst gentemot de elever och föräldrar som förlorar möjligheten att jämföra skolor. ​Ett skolsyste​m som grundar sig i valfrihet och konkurrens är ofullständigt utan informationsfrihet. Utan tillgång till information kan man inte anta att elever och föräldrar ska kunna göra ett informerat skolval. Transparens är själva grundbulten för att systemet ska fungera och kunna motiveras. Domen blir därför ett typexempel på när man lyckats kasta ut barnet med badvattnet.

 

Det är bra att Friskolornas riksförbund är kritiska till domen och precis som Liberalerna kräver en lagändring - men förbundets krav på undantag från offentlighetsprincipen, med uppbackning från Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson, utgör fortsatt ett hot mot den öppenhet som bör råda på skolmarknaden. Sysslar du med offentligt finansierad verksamhet ska du tåla insyn och granskning. Ska det vara konkurrens ska det vara på lika villkor, och det inkluderar värnandet om offentlighetsprincipen. Skolpolitiken är alldeles för viktig för att präglas av centerpartism, slutenhet och särbehandling.

 

Liv Näslund

Utbildningspolitisk talesperson LUF Väst

 

Jonathan Ahlström

Ordförande LUF Storgöteborg