Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det måste bli lättare att häkta unga brottslingar

Ungdomspoliser och ungdomsåklagare efterlyser större möjligheter att kunna anhålla och häkta grova brottslingar under 18 år, skriver Johan Forssell (M) och Ellen Juntti (M).Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Johan Forssell (M), rättspolitisk talesperson.Foto: FREDRIK WENNERLUND
Ellen Juntti (M), ledamot justitieutskottet.Foto: RIKSDAGEN

I dag är minimistraffet två års fängelse för obligatorisk häktning. Vi vill sänka den till ett års fängelse i syfte att få bort grovt kriminella från gatan, skriver moderaterna Johan Forssell och Ellen Juntti.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det grova våldet har nått historiskt höga nivåer i Sverige och det ökar för varje år. 2019 skedde totalt 333 skjut­ningar och 259 sprängningar medan närmare 150 personer har dödats i över 1 000 skjutningar sedan 2017. Ökningen fortsätter även under 2020, när årets första fyra månader jämförs med 2019. Även i Region Väst har både skjutningarna och sprängningarna ökat. Detta trots polisens stora satsning mot gängkriminalitet – Operation Rimfrost.

 

Även de grova ungdomsrånen ökar lavinartat. De senaste fem åren har rånen mot personer un­der 18 år ökat med hela 125 procent. Störst är ökningen i Stockholm, men även i Göteborg blir de fler. Enligt Erik Nord, chefen för polisområde Storgöteborg, har rånen blivit allt grövre med både grovt våld och förnedringsinslag. De unga rånoffren påverkas mycket negativt under lång tid, både fysiskt och psykiskt. 

 

Ungdomspoliser vittnar om svårigheter att utreda grova rån där gärningsmannen är under 18 år. Många av de unga rånare som grips blir släppta innan ens förhör har hållits. Detta innebär att rånarna kan ta kontakt med både rånoffret och vittnen och hota dem till tystnad. Det kan i sin tur leda till att polisutredningen läggs ner, medan det unga brottsoffret inte får någon upprättelse.

 

Utvecklingen är mycket allvarlig och situationen kräver fler och effektivare verktyg. Ett viktigt verktyg är möjlig­heten att häkta personer som begår allvarliga brott. Häktning är både brottsbekämpande och brottsförebyggande.

 

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen; ”Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering”, som just nu behandlas i riksdagen. Många av propositionens delar är bra, men den innehåller även förslag som riskerar att försvåra brottsbekämpningen. Regeringen föreslår tidsgränser för häktning. En misstänkt ska kunna vara häktad i längst sex månader fram tills åtal har väckts. Längst tre månader för den som är under 18 år. Tiderna får överskridas om det finns synnerliga skäl.

 

Vi moderater anser att det är fel att sätta upp absoluta tidsgränser. Vi ser en risk att misstänkta som borde vara häktade inte kommer att kunna hållas häktade i samma utsträckning med de föreslagna tidsgränserna. Det anser även åklagare Emma Berge, ordförande för Saco-S föreningen vid Åklagarmyndigheten, som menar att tidsgränserna är mycket problematiska. Det finns risk för att en häktad sitter tyst hela häktningstiden, då denne vet att han blir frigiven efter sex respektive tre månader. Efter frisläppandet kan den misstänkte vidta åtgärder som förstör utredningen, vilket kan innebära att utredningen läggs ner och misstänkt gärningsman slipper straff.

 

I dag är minimistraffet två års fängelse för obligatorisk häktning. Vi vill sänka den till ett års fängelse i syfte att få bort grovt kriminella från gatan. Denna förändring skulle bland annat träffa brott som grov misshandel, rån och grov utpress­ning. Vi vill också sänka gränsen för häktning av unga och inrätta särskilda ungdomshäkten. Detta är viktigt för att exempelvis utreda de grova ungdomsrånen. Ungdomspoliser och ungdomsåklagare efterlyser större möjligheter att kunna anhålla och häkta grova brottslingar under 18 år. Syftet är att undvika att den misstänkte kan påverka målsägande och vittnen, förstöra bevis och återfalla i brott, med mera. Därför anser vi att möjligheterna att kunna häkta unga lagöverträdare bör utökas jämfört med i dag. Särskilda ungdomshäkten bör inrättas som anpassas efter ungas behov och förutsättningar.

 

För att förkorta långa häktningstider ser vi snarare att fokus bör läggas på att förkorta utredningstiderna. I syfte att åstadkomma detta menar vi att bland annat polisen och Åklagarmyndigheten måste ges tillräckliga resurser, men det handlar också om att exempelvis förstärka Nationellt forensiskt centrum i syfte att förkorta deras ledtider samt motverka andra flaskhalsar som förlänger utredningstiderna.

 

Häktningar är en viktig förutsättning för att kunna utreda och bekämpa brott. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen lägger fram ett förslag som riskerar att försvåra brottsutredningar. I en tid där den grova brottsligheten befinner sig på historiskt höga nivåer behöver rättsväsendet fler verktyg, inte färre.

 

Johan Forssell (M)

Rättspolitisk talesperson

 

Ellen Juntti (M)

Ledamot justitieutskottet