Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Den ofrivilliga ensamheten är livsfarlig för våra äldre

Elisabet Lann (KD), kommunalråd i Göteborg.
Äldres depression och psykiska välmående missas ofta av både närstående och vård, skriver Elisabet Lann (KD). Foto: SHUTTERSTOCK

Nästan tre av tio som begick självmord under 2017 var över 65 år. Ändå talas det lite om äldres överrepresentation i självmordsstatistiken. Vi får inte acceptera psykisk ohälsa och ångest hos äldre som en naturlig konsekvens av åldrandet, skriver Elisabet Lann (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I dag möts människor i Göteborgs domkyrka för att uppmärksamma den internationella suicidpreventiva dagen. Arrangörerna anordnar en ljusmanifestation för ”alla dem som inte orkade, för alla som kämpar, för oss som finns kvar.” Orden är en påminnelse om hur många som är drabbade, inte bara de som är borta. Många har också överlevt ett eller flera suicidförsök och fortsätter att kämpa. Andra har lämnats kvar med sorg, frågor och inte sällan skuldkänslor. Ytterligare några lever med konstant oro över att en nära anhörig ska avsluta sitt liv.   

 

Antalet självmord i Sverige har efter många år av stadig nedgång återigen ökat lite under de senaste åren. 2018 var det 1 574 personer som dog av suicid. 1 574 tragedier som drabbar uppskattningsvis tio personer per avliden.

 

Statistiken visar på stora skillnader mellan åldersgrupper. Nästan tre av tio som begick självmord under 2017 var över 65 år. Ändå talas det väldigt lite om äldres överrepresentation i självmordsstatistiken. Inte ens de organisationer som arbetar aktivt med att förebygga suicid ägnar särskilt mycket uppmärksamhet åt den betydligt högre risken för suicid bland våra äldre medborgare. Det är mer än sex gånger större risk för en man över 85 att dö av suicid än för kvinnor mellan 15 och 44 år.

 

Frågan om varför gruppen äldre är överrepresenterade i självmordsstatistiken har inget enkelt svar. Äldres depression och psykiska välmående missas ofta av både närstående och vård. Ingmar Skoog, föreståndare på Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, säger i en intervju med SVT att: ”Äldre kanske inte kan ta för sig på samma sätt som yngre. Och psykiatriker är ofta inte särskilt intresserade av äldre, det är kanske inte lika spännande och intressant att ta hand om äldre, det har inte lika hög status.

 

Det tycks också som om vi är benägna att acceptera den utbredda psykiska ohälsan och ångesten hos äldre som en naturlig konsekvens av åldrandet, av att vänner och anhöriga dör ifrån en och att kroppen sviker. Men förekomsten av suicid tycks ha stark koppling till depression, alkoholmissbruk och ensamhet. Enligt organisationen Mind, som arbetar med att förebygga psykisk ohälsa och suicid, är just ensamhet den vanligaste anledningen till att äldre ringer deras äldretelefon. 

 

Enligt Magda Waern, professor och överläkare i psykiatri på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, hör inte depression till det normala åldrandet. Det går att förebygga depression och suicid hos äldre. Att röra på sig och äta bra är viktigt, men det är relationerna som är det viktigaste, säger Magda Waern i en intervju i tidskriften Äldre i centrum. Hon berättar också om en kvinna som, med fickorna fyllda med sten, var på väg för att ta sitt liv i en sjö men som vid strandkanten mötte en man med hund som hade kommenterat det ruskiga vädret. I stället för att fullfölja sina suicidplaner hade kvinnan vänt och sökt hjälp på Sahlgrenska. Betydelsen av att bli sedd och tilltalad ska inte underskattas. Isolering och ensamhet är livsfarligt.

 

Vi måste bli bättre på att uppmärksamma psykisk ohälsa, missbruk och ensamhet i mötet med äldre. Inom vården och äldreomsorgen, så klart. Göteborgs Stad måste bli bättre på att främja gemenskap och motverka ensamhet. Genom omsorgen, stöd och samverkan med föreningsliv och civilsamhälle, men även genom hur vi bygger staden. Men detta räcker inte. 

 

Vi, du och jag, måste också i rollen som grannar, närstående och medmänniskor lära oss att möta och hjälpa människor i psykisk nöd. 

 

Psykisk livräddning och första hjälpen till psykisk hälsa är exempel på metoder som inte kräver medicinsk kompetens utan riktar sig till medmänniskor som möter människor som tappat livsviljan. SPISS är en gratis och webbaserad utbildning. Länken hittar du på Västra Götalandsregionens hemsida

 

Ibland räcker det att våga fråga och lyssna på svaret. Ibland krävs det akut vård. Även i de fallen kan vi hjälpa till med att kontakta vården. Tillsammans kan vi bryta den ofrivilliga ensamheten och skapa ett samhälle präglat av gemenskap och medmänsklighet.

 

Elisabet Lann (KD) 

Kommunalråd i Göteborg