Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Demokratins överlevnad kräver etik och moral

I en tid när demokratin är på tillbakagång är det viktigare än någonsin att vi som är göteborgarnas representanter i staden vårdar det demokratiska uppdraget, skriver Elisabet Lann.Foto: PRESSBILD

Vi som är göteborgarnas representanter har att vårda det demokratiska uppdraget. Det är extra viktigt i en tid då demokratin utmanas. Jag önskar att politikens navigering tydligare ska utgå ifrån etik och ansvar i stället för populism, skriver kommunalrådet Elisabet Lann (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Göteborg är en fantastisk stad! Sveriges framsida och porten mot väst. Den stora staden, med småstadens jordnära vänlighet, som gett namn till en alldeles egen sorts humor.

 

Men Göteborg har också en historia med inslag av korruption och uppgörelser som inte följt den transparenta demokratiska ordningen. Informella maktallianser där relationer och gentjänster haft betydelse för både beslut och handlingar. Fortfarande händer det att man hör antydningar om att det funnits praktiska fördelar med den tidigare (o)ordningen med snabba beslutsvägar via handslag. 

 

I en tid när demokratin är på tillbakagång är det viktigare än någonsin att vi som är göteborgarnas representanter i staden vårdar det demokratiska uppdraget. En förutsättning är att etik och moral hålls högt. 

 

Inför nytt år och decennium är det intressant att gå tillbaka till den parlamentariska demokratiutredning som lades fram inför 2000-talet, där det bland annat konstaterades: ”Demokratiska institutioner är mer eller mindre bräckliga och kräver därför oavbruten uppsikt och omvårdnad. Ett demokratiskt styrelseskick förutsätter att en medborgaranda av ömsesidig respekt och tillit hålls vid liv i familjen, på arbetsplatserna, i förskola och skola, i civilsamhället och naturligtvis också i politiken.

 

Enligt den kristdemokratiska ideologin bör engagemanget för det gemensamma samhället bygga på de klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk klokskap. Rättvisa rör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men respekterar också andras rättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga satsningar. Mod handlar om en moralisk styrka att våga möta faror och stå upp mot oförrätter. Att visa civilkurage och integritet. 

 

Den viktigaste av de fyra kardinaldygderna är praktisk klokskap. Med den avses en kritisk urskiljningsförmåga att avgöra vad som är rätt och fel i olika valsituationer. Det kräver en vilja att sätta sig in i olika frågor och försöka förstå också hur andra resonerar. Med utgångspunkt i dessa dygder stärks förutsättningarna för att invånarnas intressen tillvaratas då riskerna för maktmissbruk, elitism och korruption minimeras.

 

Nytt år är ett bra tillfälle för nystart – även i politiken. Jag önskar att politikens navigering tydligare ska utgå ifrån etik och ansvar i stället för populism och strategisk positionering. Att staden ska kännetecknas av samarbetsvilja och konstruktiva lösningar i stället för låsningar och protestpolitik. I det avseendet har den samlade politiken ett ansvar för att stärka tilliten i staden - att läka det skadliga sår som uppstått mellan det som brukar kallas för etablissemang och vanligt folk. 

 

Vi politiker är invånarnas ögon, öron och viljor i stadens organisation. Vi är satta att förvalta de gemensamma tillgångarna och skatteintäkterna med omdöme och omsorg om både dagens och framtidens göteborgare. Stadens invånare borde aldrig mer behöva uppleva att skattemedel ödslas på avgångsvederlag till tjänstepersoner som nyttjat höga positioner för oegentliga eller slösaktiga affärer. De måste vara säkra på att offentlighetsprincipen respekteras. Att politiker och tjänstemän inte ger löften som inte tål att granskas i dagsljus. Det är inte bara en fråga om moral – det är en fråga om demokratins överlevnad.

 

Eller, för att återigen citera demokratiutredningen från millenniets begynnelse: ”En avdemokratisering kan också komma mer smygande, genom små men medvetna justeringar av viktiga detaljer i strukturerna. Utan att någon egentligen vill det, kan demokratins institutioner även förlora sin inre bärighet och sina normer på grund av att den kritiska bildningen försummats eller genom att ledare medvetet eller aningslöst missbrukat folkets förtroende.

 

Riksdagen har uppmanat regeringen att utreda och komma med förslag på ett återinförande av tjänstemannaansvaret. Det hög tid att regeringen återkommer i frågan. Och varje politiker med respekt för uppdraget vet att förtroende inte är något vi får. Det är något vi måste förtjäna. 

 

Elisabet Lann (KD)

Kommunalråd i Göteborg