Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De svenska skogarna står under attack

Natanael Kvidal (KD), ordförande KDU Västra Götaland och kommunfullmäktigeledamot Ale.Foto: PRESSBILD
Foto: SHUTTERSTOCK
Granbarkborre.Foto: SLU

Efter den ovanligt torra sommaren 2018 attackerade granbarkborren hela 252 000 kubikmeter skog enbart i Västra Götaland. Det är dags att utreda att skogsägare ska få riktade bidrag för att minska skadan av granbarkborrar, skriver Natanael Kvidal (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Bränderna i Amazonas, som dominerade nyhetsflödet i augusti och september, har visat sig vara en het fråga som många politiker reagerat starkt över. Bland annat rök Frankrikes president Emanuel Macron och Brasiliens president Jair Bolsonaro ihop som en följd av detta. Barnsligt bråk av två världsledare? Javisst, men att regnskogens välmående rör upp starka känslor är lätt att förstå. 

 

Amazonas regnskog, även kallade för världens lungor, sägs stå för en femtedel av planetens syreproduktion. Sanningshalten i det påståendet har förvisso kritiserats, men faktum kvarstår att avskogning och skogsbränder bidrar till stora utsläpp av koldioxid i atmosfären och därmed global uppvärmning. En studie från Zürichs tekniska högskola visade nyligen att jorden har kapacitet att plantera nya träd på en yta lika stor som USA utan att vare sig städer eller jordbruk påverkas. Dessa nya träd skulle i så fall kunna ta upp koldioxid motsvarande 20 år av utsläpp. Den globala uppvärmningens acceleration under tvåtusentalet hade med andra ord kunnat stoppas med fler träd.

 

Det ligger därför i allas intresse att skogen mår bra. Detta gäller även våra svenska skogar. Trots att dess betydelse inte kan jämföras med Amazonas så bidrar vårt skogrika land i högsta grad till renare luft.

 

Men de svenska skogarna står under attack. Som en konsekvens av värmen har en liten fiende förökat sig kraftigt och vållar i dag stor skada. Fienden är den 4 millimeter långa granbarkborren.

 

Granbarkborren, som ofta uppträder som en skadeinsekt, förökar sig särskilt häftigt efter torra somrar och stormar då träd antingen dör eller blåser omkull. Efter den ovanligt torra sommaren 2018 attackerade granbarkborren hela 252 000 kubikmeter skog i enbart Västra Götaland. Angreppen var så pass omfattande att Skogsstyrelsen valde att kraftigt utöka bekämpningsområdet som sedan april 2019 omfattar inte mindre än 13 nya kommuner i regionen.

 

Det är ett vanligt missförstånd att den lilla skalbaggen bara angriper sjuk eller död skog. Faktum är att granbarkborren både kan- och attackerar friska träd. Skogsstyrelsen rapporterade nyligen att det är ovanligt många granbarkborrar kvar i träden. Detta trots att sommaren 2019 inte alls var lika torr som förra året.

 

Situationen är mycket allvarlig. Utöver det faktum att bekämpningsarbetet tar mycket tid och resurser i anspråk av skogsägare så medför det också stora ekonomiska kostnader. Under de senaste åren så talar vi om miljardbelopp. Då räknar man inte in de miljökostnader som varje dött träd står för. 

 

Det är hög tid att politiken tar tag i problemet. Efter torkan 2018 presenterade regeringen ett krispaket för lantbrukarna på 1,2 miljarder. Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) motiverades detta bland annat med att svensk livsmedelsförsörjning drabbats hårt. Granbarkborrar är också en konsekvens av torkan. Och skogens välmående är oerhört central bland annat i vårt miljöarbete.

 

Därför är det dags att utreda möjligheten för skogsägare, som i dag får bära stora kostnader för angreppen, att vid en eventuell torr sommar eller storm få riktade bidrag som hjälp för att minska skadan och spridningen av granbarkborrar. Detta skulle fungera på liknande sätt som krispaketet. Det är alltid svårt att avgöra vilka branscher som ska få stöd när de drabbas av exempelvis klimatförändringar, men då skogen är så pass viktig är frågan angelägen att utreda. Det är också viktigt att stödet, om det betalas ut, inte står i strid med rådande EU-lagstiftning.

 

Det finns få saker som är så fult som död skog. En del av engagemanget vi sett för Amazonas skulle behöva spilla över på de hårt drabbade skogarna i Västsverige och övriga landet. Avsätt kronor för att rädda trädkronor helt enkelt.

 

Natanael Kvidal (KD)

Ordförande KDU Västra Götaland och kommunfullmäktigeledamot Ale