Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Darvik måste sluta bromsa förslag som ökar jämlikheten

Alliansen och Demokraterna pratar ofta om trygghet, och särskilt om att öka tryggheten i Göteborgs utsatta områden. Men tyvärr blir det ofta mer snack än verkstad, skriver miljöpartisterna Bosse Parbring och Rebecka Forsberg i Göteborg.
Foto: COLOURBOX
Bosse Parbring (MP), 2:e vice ordförande Göteborgs grundskolenämnd.
Foto: PRESSBILD
Rebecka Forsberg (MP), ersättare Göteborgs grundskolenämnd.
Foto: PRESSBILD

Även om eleverna i Göteborg nu får varva distansundervisning med undervisning på plats är det ett bekymmer. Hur ska den som kräver mycket stöd klara skolan på egen hand hemifrån köksbordet?, skriver Bosse Parbring (MP) och Rebecka Forsberg (MP).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sedan pandemins början har Sverige strävat efter att hålla grundskolorna öppna så långt som möjligt. Det har varit viktigt både för elevernas lärande och för deras psykosociala hälsa. Men i det allvarliga läge som råder, med ökad smittspridning och hög belastning på sjukvården, har smittskyddet bedömt att en tillfällig stängning av högstadieskolorna är nödvändig. Även om eleverna i Göteborg nu får varva distansundervisning med undervisning på plats är det ett bekymmer. Beroende på hur smittspridningen utvecklas kan stängning av skolorna säkert aktualiseras fler gånger.

Vi oroas mycket över hur distansundervisningen påverkar elevers lärande, trygghet och hälsa. Det gäller särskilt elever som sedan tidigare har utmaningar i skolan. Hur ska den som kräver mycket stöd klara skolan på egen hand hemifrån köksbordet? Hur ska de som lever trångbott kunna få studiero? Hur går det för elever med otillräcklig internetuppkoppling i hemmet? Hur ska de elever som mår psykiskt dåligt och i vanliga fall har låg närvaro, orka med att tillgodogöra sig utbildningen självständigt? För alla dessa elever är rutiner livsviktiga, och distansundervisning gör i värsta fall att de inte tar del av eller lyckas tillgodogöra sig undervisningen överhuvudtaget.

Miljöpartiet har tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna föreslagit att grundskolenämnden just nu ska ha ett särskilt fokus på skolorna i våra socioekonomiskt utsatta områden. I dessa områden finns många elever som kommer från studieovana hem, en större andel är mer trångbodda och fler föräldrar har ett annat modersmål än svenska vilket kan försvåra möjligheten att stötta i studierna. En familj med små ekonomiska marginaler kan dessutom ha svårt att erbjuda eleverna tillräcklig teknisk utrustning. Det finns vinster för samhället som helhet, för hela bostadsområden och för de enskilda eleverna att tjäna om vi säkerställer att eleverna i våra utsatta områden lyckas ta till sig den utbildning de har rätt till.

Alliansen och Demokraterna pratar ofta om trygghet, och särskilt om att öka tryggheten i våra utsatta områden. Men tyvärr blir det ofta mer snack än verkstad. De satte nämligen stopp för vårat förslag på grundskolenämndens senaste sammanträde. Detta samtidigt som vi alla vet att skolan är ojämlik, och att det är absolut tuffast i våra utsatta områden. Ska vi på riktigt bryta segregationen och ge alla barn lika förutsättningar i livet så krävs det politiker som vågar satsa på, och prioritera de som har det svårast. Vi måste göra allt vi kan för att pandemin och distansundervisningen inte ska leda till att fler misslyckas med skolan. Det går snabbt att halka efter och det tar lång tid att hämta hem kunskap man missat. Även en kortare tid av distansundervisning kan lägga krokben för många. 

Detta måste grundskolenämnden sätta stopp för. Därför har vi krävt extra fokus på utsatta områden för att säkra undervisningen och tryggheten. Alliansen och Demokraterna hänvisar till att det går att göra individuella undantag för elever som har behov. Det kan vara bra, men det kan också bli stigmatiserande för dessa elever. Att komma i efterhand med individuella insatser räcker dessutom inte, då behoven ofta inte syns förrän barnen redan hamnat långt efter. Vi vill se strukturella insatser på skolnivå i områden där det är känt att det finns särskilda utmaningar både i skolorna och i hemmiljöerna. Där kan det krävas undervisning på plats i skolan för fler än enskilda elever.

Samhället måste ställa upp för alla barn, även de som inte har de bästa förutsättningarna. Vi vet att behoven är stora. Vi har talat med oroliga föräldrar som inte kan hjälpa sina barn med studierna. Föräldrar som överväger att själva sluta äta middag för att ha råd med lunch till sina tonårsbarn under distansstudierna. Vi politiker borde kunna enas om viktiga åtgärder som säkrar att varje barn klarar skolan. De kostnader, både ekonomiska och mänskliga, som ett skolmisslyckande genererar är stora, därför krävs förebyggande och strukturella insatser. 

Grundskolenämndens ordförande Axel Darvik (L) måste ta sitt förnuft till fånga och inte bromsa förslag som gör Göteborg mer jämlikt.


Bosse Parbring (MP)

2:e vice ordförande Göteborgs grundskolenämnd


Rebecka Forsberg (MP)

Ersättare Göteborgs grundskolenämnd