Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dags att uppdatera kulturvärldens syn på spel

Göteborg i Minecraftformat. Foto: GÖTEBORG STAD
Rickard Nordin (C), riksdagsledamot från Göteborg. Foto: PRESSBILD
Anna Erlandsson, förbundsordförande för spelhobbyförbundet Sverok. Foto: ANNA GERDEN/SVEROK
Hampus Nordin, ordförande för GothCon. Foto: GOTHCON

I dag inleds den 42:a upplagan av spelkonventet GothCon i Göteborg. 2 500 personer träffas under påskhelgen för att ha skoj med brädspel, lajv och annat. Samtidigt behöver spelande som kulturutövning och bransch få ta sin rättmätiga plats bland finkulturen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Under påskhelgen arrangeras GothCon, ett av Sveriges största och äldsta spelkonvent. Varje år lockas närmre 2 500 besökare till konventet för att fira påsk med spel i alla dess former - rollspel, brädspel, kortspel, figurspel, lajv och liknande. Besökarna är i alla åldrar och kommer från hela landet.

 

Men trots att konventet nyligen firade 40 år så finns det fortfarande en syn på spel som en oviktig sysselsättning, vilket är långt ifrån sanningen. Digitalt och analogt spelande är i dag en av Sveriges mest populära fritidssysselsättningar, framför allt bland unga. Människan har spelat brädspel och olika former av analoga spel i tusentals år och i dag spelar dessutom runt 80 procent av Sveriges befolkning digitala spel i någon form. 

 

Spelande benämns som en kulturutövning i statistiken när bland annat SCB, Myndigheten för kulturanalys och SOM-institutet undersöker svenskarnas kulturvanor. Det är för dem och för de flesta svenskar en självklarhet att spelande i olika former kan betraktas som en kulturutövning i samma kategori som konst, musik och film. 

 

Det svenska spelundret drar fram över världen och fantastiska spel som Battlefield, Minecraft och Candy Crush Saga är bara några av de internationellt framgångsrika spel som har sin hemvist i Sverige. Det råder ingen tvekan om att den svenska spelindustrin är en stark kraft som bidrar till att både sätta Sverige på kartan, skapa nya arbetstillfällen och öka skatteintäkterna. Till skillnad från exempelvis film och musik så betraktas formellt dock inte spel som en kulturform vare sig här i Göteborg eller i statens mening. Detta medför ett antal problem och utmaningar. Exempelvis blir det svårt att få hjälp med möteslokaler eftersom spelande som kulturutövning faller mellan stolarna.

 

Här i Västsverige finns uppmärksammade Film i Väst som stöder filmprojekt men motsatsen saknas tyvärr för spel. Vi ser gärna ett "Spel i Väst". Högskolan i Skövde är exempelvis framstående på spelutveckling men utan ett stöd för spel blir det otroligt svårt att utveckla spel utan en kommersiell baktanke. Vidare innebär spelens icke-status att de hamnar utanför samtliga regionala kulturplaner och måste i stället "skohornas" in på undantag. 

 

Genom att spel behandlas med en nedlåtande syn dras mattan undan för hundratusentals ungdomar som älskar spel och som har rätt till en meningsfull fritid på samma villkor som alla andra. Att inte höja spelandets status, är att potentiellt missa chansen till att delta i det som redan i dag är en naturlig arena för barn och unga. I Göteborg skulle vi gärna vilja se fler möteslokaler avsatta för spelande. Spelens Hus är en bra start, men behöver kompletteras för att passa fler aktiviteter som exempelvis e-sportande. 

 

Vi föreslår en modern och utökad syn på kulturbegreppet där spel inkluderas. I Norge ligger spelkulturen under Kulturdepartementet. Vi borde lära oss av vår nordiska granne om vi vill ta tillvara på det svenska spelundret, likt vi gjorde med den svenska musikexporten på 1970- och 80-talen. På det sättet kommer fler aktörer och personer att få möjlighet att ta del av, skapa och sprida spelkultur. I Sverige är det Kulturrådet, en myndighet under Kulturdepartementet, som fördelar statens bidrag till kulturen och som formellt bestämmer vad som är kultur och inte. Det är de som är ansvariga för att de nationella kulturpolitiska målen ska uppfyllas och lokalt och regionalt är det kulturnämnden som fördelar medel. Vi vill att främjandet av spel får en plats i Göteborgs kulturplan och att det blir lättare för spelföreningar att söka bidrag och därigenom kunna utveckla sin verksamhet. Både digitalt och analogt spelande passar väl in i målen och ger stöd till förslaget att bredda och utveckla kulturbegreppet.

 

Spel är redan etablerad som kultur i många människors medvetande. Det finns en stark kreativ näring som ständigt utvecklas och det finns även ekonomiska och sociala incitament till att bredda kulturbegreppet. Det är dags att uppdatera kulturbegreppet och därigenom ta ett stort kliv på vägen för att uppfylla de nationella målen i kulturpolitiken.

 

Rickard Nordin (C)

Riksdagsledamot

 

Anna Erlandsson

Förbundsordförande för spelhobbyförbundet Sverok

 

Hampus Nordin

Ordförande GothCon

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!