Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dags att ta itu med den kemiska cocktailen

Vi måste utveckla verktyg för att bättre bedöma kemikaliers kombinationseffekter, skriver flera forskare vid Göteborgs Universitet. Foto: SHUTTERSTOCK
Bethanie Carney Almroth, lektor i ekotoxikologi vid GU. Foto: PRESSBILD
Åsa Arrhenius, ekotoxikolog och 1a forskningsingenjör vid GU. Foto: PRESSBILD
Thomas Backhaus, professor i miljövetenskap vid GU. Foto: PRESSBILD
Joachim Sturve, lektor i ekotoxikologi vid GU. Foto: PRESSBILD

Göteborgs stad, liksom hela landet, har definierat miljökvalitetsmål. Ett av dessa är Giftfri Miljö. Men vi når inte målet. Kemikalier är nödvändiga, men kan samtidigt leda till negativa konsekvenser för både människor och miljön, skriver fyra forskare vid Göteborgs Universitet i en debattserie på GT Debatt i samarbete med Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Detta är den tredje artikeln.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Göteborgs Stad har ett miljömål som kräver en giftfri miljö. Vi kommer inte att uppnå det målet till 2050. I Göteborg finns det omkring 1 400 identifierade platser som är potentiellt förorenade och cirka 850 av dessa anses vara högriskområden. 

Många kemikalier är centrala i samhällsutvecklingen. Vi använder kemikalier för att producera mat, behandla sjukdomar, i elektronik, i byggnadsmaterial, i konsumentvaror, etcetera. Samtidigt förorenar många kemikalier vår mat, vårt dricksvatten och luften vi andas, vilket orsakar sjukdomar och skadar miljön. 

Om Göteborg ska få vara en modern, hållbar och giftfri stad, där både människor och miljön skyddas från toxiska kemikalier, kommer globala lösningar att behövas. Agenda 2030, som fastställdes 2015 av FN:s 193 medlemsländer, beskriver 17 globala mål för en hållbar utveckling. Dessa mål berör alla och utgör en tydlig handlingsplan för hur vi kan arbetar framåt och samtidigt försäkra oss om att vårt levnadssätt inte förstör för människor och miljön i framtiden. Men det finns inget tydligt mål som riktar sig mot användning av kemikalier trots att vi dagligen använder oss av nästan 30 000 kemikalier i olika sammanhang. Kemikalieanvändningen försvårar återanvändning av material och avfallshantering, och hindrar därför en övergång till cirkulär ekonomi. 

Hur kan vi vara säkra på att de kemikalier vi är beroende av är säkra? Forskare och beslutsfattare använder sig av riskbedömningar, beräkningar av exponeringshalter i kombination med den information vi har om hur giftiga kemikalierna är. EU och Sverige har lagar och regelverk som kräver att kemikalierna är testade, men det finns flera hål i systemet. Bland annat vet vi inte hur mycket av varje individuell kemikalie som faktiskt används i olika produkter, som till exempel kosmetika, läkemedel, diskmedel och plastprodukter. Dessutom vet vi för lite om vilka långtidseffekter kemikalier kan ge. Flera kemikalier har effekter som blir tydliga långt efter att vi utsätts för dem. Exempelvis finns kemikalier som kan påverka hormonsystem, och dessa ämnen kan påverka barn under utveckling, där effekterna först märks av i vuxen åldern. Ett annat problem är att många kemikalier som vi använder är mycket stabila vilket innebär att dom inte bryts ner i reningsverk eller i miljön och därför finns kvar länge. 

Utöver de problem det innebär att utvärdera varje enskild kemikalies användning, står vi inför problemet att utvärdera den kombinerade effekten av många kemikalier, den så kallade cocktaileffekten. I vardagen utsätts både människor och djur för en mängd olika kemikalier i kombination, en kemisk cocktail. Den kunskapen vi har i dag om kemikaliers giftighet är baserade på tester som görs på varje enskild kemikalie. Hur kommer kombinationen av alla dessa kemikalier påverka oss och miljön? Forskning har visat att kombinationer av flera kemikalier i låg halt leder till negativa effekter i både människa och djur. 

Så vad kan vi göra för att nå en säkrare kemikaliehantering för en hållbar utveckling? Först och främst måste vi få en snabbare utfasning av farliga kemikalier. Vi behöver dessutom öka kraven på rapportering och transparens från producenter för att få bättre kunskap om vilka kemikalier som används i olika produkter. Vi måste utveckla verktyg för att bättre bedöma kemikaliers kombinationseffekter. Diskussioner kring hur vi kan definiera ’säker’ bör föras både inom forskningsinstitutioner, hos myndigheter, och även hos allmänheten som har rätt till utbildning och information. På Göteborgs universitet bedrivs forskning inom FRAM-centret där effekter av kemikalier i miljön studeras. Forskarna arbetar med effektiva verktyg för att riskbedöma kemikaliers kombinationseffekter. Vi ser att en säker kemikalieanvändning är en förutsättning för en säkrare framtid och en hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer? Kom till vår dialog under Vetenskapsfestivalen i Göteborg! Vi är på Artisten, vid Näckrosdammen, i dag fredag kl 15.30. 

Välkommen!

Bethanie Carney Almroth

Lektor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet

Åsa Arrhenius 

Ekotoxikolog och 1a forskningsingenjör vid Göteborgs universitet

Thomas Backhaus 

Professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet

Joachim Sturve

Lektor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!