Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Coronapandemin avslöjar klassklyftorna i Sverige

Karin Greenberg Gelotte (S), ordförande Socialdemokraterna i Göteborgs södra skärgårdFoto: PETER NILSSON
Minska trångboddheten, öka tryggheten på arbetsmarknaden och säkra sjukvården, skriver Karin Greenberg Gelotte (S).Foto: HENRIK JANSSON
Trångboddhet uppstår genom en kombination av bostadsbrist och höga hyror. I Bergsjön räknas 34,4 procent av innevånarna som trångbodda, skriver Karin Greenberg Gelotte (S).Foto: NORA LOREK

Minska trångboddheten, öka tryggheten på arbetsmarknaden och säkra sjukvården, skriver Karin Greenberg Gelotte (S).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Trångboddhet och dåliga arbetsförhållanden sprider smitta. Det är ingen ny kunskap men en nyttig påminnelse som måste få påverka politiken efter corona. Inte minst bostadspolitiken i Göteborg.

 

Vi står mitt i coronapandemin. All politik handlar om att rädda vad som räddas kan. Så många liv som möjligt. Så många jobb som möjligt. Så mycket av samhällsekonomin som möjligt. Ändå kan vi redan summera viktiga erfarenheter som hjälper oss att bygga ett starkare och mer motståndskraftigt Göteborg och Sverige.

 

Mest uppenbart är att vi behöver stärka sjukvårdens beredskap, såväl materiellt som personellt. De viktigaste medicinerna och den viktigaste utrustningen måste finnas i lager. Sjukvårdspersonal bör beredskapsutbildas så att de lättare kan byta uppgifter i krissituationer.

 

Viktigast är att bygga samhället så att smittspridning försvåras. Vi vet att trångboddhet är hälsovådligt. När många tränger ihop sig i en för liten bostad kan de inte undvika närkontakt. I utsatta förorter där smittspridningen och dödligheten i corona varit som mest omfattande är också trångboddheten som värst. I Stockholm där smittspridningen pågått längst tid är detta särskilt tydligt. Men förutsättningarna för smittspridning är densamma i Göteborg.

 

I Bergsjön räknas 34,4 procent av invånarna som trångbodda. För Storgöteborg som helhet är trångboddheten 16,2 procent. Trångboddhet uppstår genom en kombination av bostadsbrist och höga hyror. Bostadsbristen kan bara byggas bort, men det får inte ske med höjda hyror och minskad tillgång på hyresrätter med låga hyror. Särskilt inte i utsatta stadsdelar där trångboddhet förenas med låga löner, osäkra anställningar, hög arbetslöshet och sämre hälsa. I trångbodda Angered är arbetslösheten dubbelt så hög som i Storgöteborg och medianinkomsten bara en tredjedel så hög. Nybyggda goda bostäder är avgörande för folkhälsan. Om de som behöver dem har råd att betala hyran, vill säga. Annars tvingas människor med låga inkomster att tränga ihop sig i alla fall.

 

Coronapandemin har lärt många av oss att vi kan undvika att bli smittade genom att arbeta hemifrån – åtminstone några dagar i veckan. Men i låglöneyrken är det sällan möjligt att jobba hemifrån. Hemtjänstens personal måste besöka vårdtagarna. De som arbetar på äldreboenden, i butiker och på restauranger kan inte undvika kontakt med brukare, kunder och gäster.

 

Vi har också lärt oss att stanna hemma om vi får symptom för att inte riskera att smitta andra. Men kombineras låga löner med osäkra arbetsförhållanden, exempelvis timanställningar, är det inte lätt att stanna hemma för säkerhets skull. Pengarna till mat och hyra måste in. Givetvis skall vi se till att hemtjänstens personal aldrig mer värderas så lågt att skyddsombud behöver slå larm om att det saknas skyddsutrustning, som skedde i Askim-Frölunda-Högsbo stadsdelsförvaltning.

 

Lika självklart bör det bli att skydda arbetsrätten och förbättra arbetsvillkoren för dem som tjänar lite. Vi behöver inte fler osäkra anställningar. Ingen skall behöva välja mellan risken att smitta andra och möjligheten att betala nästa hyra.

 

Internationellt har det sällan varit tydligare att skattefinansierad sjukvård efter behov vida överträffar vård efter försäkring och plånbok. I USA där många lever utan tillräcklig hälso- och sjukvård eftersom de inte har råd med en sjukvårdsförsäkring eller får nöja sig med en otillräcklig försäkring, kan skillnaden mätas i antalet döda. ”Jämfört med vita amerikaner är dödligheten mer än dubbelt så stor för afroamerikaner och 1,6 gånger så stor för latinamerikaner”, rapporterade tidningen ETC nyligen. 

 

Är en jämförelse verkligen relevant? Ja, tyvärr. I Sverige pågår ett växande läckage av skattepengar från den offentliga sjukvården till privata sjukvårdsförsäkringar. Sätter vi inte stopp för det läckaget riskerar vi att få allt tydligare klasskillnader i svensk sjukvård där de som har råd får snabbare vård än de som inte har råd.

 

Vi kan välja att vara bättre förberedda. Med en politik för goda bostäder åt alla, trygga anställningar och sjukvård efter behov står Göteborg och Sverige starkare nästa gång vi utmanas.

 

Karin Greenberg Gelotte (S)

Ordförande S-föreningen i Göteborgs södra skärgård och gruppledare i Förskolenämnden