Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Betala inte satsningar på Västtrafik med sänkta mål

Vi kommer att ha ändrade resbehov efter pandemin att ta hänsyn till, men det ger också en möjlighet att utveckla kollektivtrafiken, skriver flera västsvenska regionpolitiker i Vänsterpartiet.
Foto: EDDIE LÖTHMAN
Eva Olofsson (V), regionråd i opposition Västra Götalandsregionen.
Foto: PETER WAHLSTRÖM
Egon Frid (V), ledamot i VGR:s kollektivtrafiknämnd.
Foto: PRESSBILD
Gertrud Ingelman (V), ersättare i VGR:s kollektivtrafiknämnd.
Foto: PRESSBILD
Rolf Sörvik (V), ersättare i VGR:s kollektivtrafiknämnd.
Foto: PRESSBILD
Louise Jeppsson (V), ledamot i styrelsen för Västtrafik AB.
Foto: PETER WAHLSTRÖM

Det finns behov av utbyggnad av kollektivtrafiken i storstäderna och på landsbygden. Biljettpriserna borde vara lägre än i dag så att priset inte är ett tillgänglighetshinder. Men med den borgerliga ledningens ekonomiska ramar kommer investeringarna behöva betalas med mindre trafikutbud, skriver flera västsvenska regionpolitiker i Vänsterpartiet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. ”När förändringens vindar blåser är det några som bygger vindskydd, medan andra bygger väderkvarnar”, är ett talesätt som är aktuellt i Västsverige.

Den borgerliga ledningen för Västra Götalandsregionen, där Miljöpartiet ingår, vill tvärtemot miljö-och klimatmålen sänka målsättningen om fler hållbara resor och ökad kollektivtrafik. 

Vänsterpartiet ser i behovet av en offensiv satsning på kollektivtrafik, att bygga väderkvarnar, i stället för att låta Västtrafiks prognos bli en uppmaning att bygga vindskydd. Vi vill att Klimat 2030 och koldioxidbudgeten som regionen beslutat om, tas på allvar. Då måste Trafikförsörjningsprogrammet ha en mer offensiv satsning på övergång till hållbara resor och följas av en ekonomisk satsning på kollektivtrafik i budgeten för 2022 och framöver.

Kollektivtrafiken bedrivs och finansieras av VGR med kollektivtrafiknämnden som beställare och det av regionen helägda Västtrafik AB som utförare. Båda är beroende av den ekonomiska ram som regionenstyret ger genom sina budgetbeslut. Pandemin har haft stor påverkan på kollektivtrafiken; färre reser, biljettintäkterna sjunker och samtidigt förväntas Västtrafik både hålla uppe och utöka trafiken för att undvika trängsel. Västtrafik har med rätta gjort en rätt dyster prognos för sin ekonomi och framtida möjligheter. Men det blir en negativ spiral, ett vindskyddsbyggande, om regionens ledning har prognosen som grund för att inte vara offensiva i att satsa på kollektivtrafiken.

När Västtrafik möter kommunerna och andra intressenter inom kollektivtrafik, i sitt arbete med Trafikplan 2022, kommer de oftast med bistra besked om neddragningar. Det har gjorts nödvändiga investeringar i bland annat 40 spårvagnar, 45 tåg och satsningar på eldrift av trafiken i storstäderna och biogasdrift av bussar utanför storstäderna.

Men med den borgerliga ledningens ekonomiska ramar kommer investeringarna behöva betalas med mindre trafikutbud. När kollektivtrafiknämnden i februari i år kommenterar Västtrafiks prognos från december 2020 noteras att: ”[... ] satsningar i trafik förutsätts under perioden att enbart ske genom lika stora effektiviseringar” och att regionbidragets ram innebär att redan beslutade investeringar behöver finansieras genom att verksamheten reduceras och effektiviseras motsvarande investeringarna. 

Det nu gällande målet om antalet resor i kollektivtrafiken är 380 miljoner för år 2025. I den version av trafikförsörjningsprogram som föreslås har målet sänkts till 350 miljoner. Att planera för att minska antalet resor med 30 miljoner är ett alltför passivt förhållningssätt.   

Vi kommer att ha ändrade resbehov efter pandemin att ta hänsyn till, men det ger också en möjlighet att utveckla kollektivtrafiken. Det finns behov av utbyggnad i storstäderna och på landsbygden. Biljettpriserna borde vara lägre än i dag så att priset inte är ett tillgänglighetshinder. Den som valt att skaffa en bil, eller använda sin fossilbränsledrivna bil mer, ska lockas tillbaka till att resa kollektivt. I storstäderna är en ökning av privatbilism ett hinder för snabb och effektiv kollektivtrafik. Det tyngsta argumentet för satsning på kollektivtrafik är ändå att vi måste ta vår del av ansvaret för att uppnå Parisavtalets sänkning av koldioxidutsläppen för jordklotets skull. VGR har i det uppdraget ingen tyngre, större eller viktigare pusselbit än satsning på fossilfri kollektivtrafik. 

När vi nu har chansen att omarbeta Trafikförsörjningsprogrammet vill vi också i högre utsträckning ha barnperspektiv och att hänsyn tas till nya rön om hur viktig den biologiska mångfalden är. 

Vi kan inte spara oss ur krisen och de uteblivna biljettintäkterna under 2020. Regionen måste ställa krav på att regeringen täcker de uteblivna biljettintäkterna genom extra statsbidrag. Men minst lika viktigt är att den blågröna ledningen tar sitt klimatansvar och gör reella ekonomiska satsningar på kollektivtrafiken i budgeten för 2022 och i framtiden. 

Eva Olofsson (V), regionråd i opposition Västra Götalandsregionen

Egon Frid (V), ledamot i VGR:s kollektivtrafiknämnd

Gertrud Ingelman (V), ersättare i VGR:s kollektivtrafiknämnd

Rolf Sörvik (V), ersättare i VGR:s kollektivtrafiknämnd

Louise Jeppsson (V), ledamot i styrelsen för Västtrafik AB